På Göteborgs-Postens ledarpodd intervjuade Adam Cwejman häromdagen ekonomen Gabriel Heller Sahlgren om den svenska skolans resultat. Heller Sahlgren menar att skolan har ett oförtjänt dåligt rykte i den svenska debatten, och att resultaten är bra i förhållande till andra länder. Det visar inte minst de jämförande internationella mätningarna TIMSS och PISA.
”Jag menar att den svenska skolan står sig mycket starkare än vad man oftast hör i medier.”, sa Heller Sahlgren.
Han har samtidigt under flera år lyft fram ett annat problem: att skillnaderna mellan elevernas prestationer ökat, framför allt på grund av invandring.
”Det största skolpolitiska problemet är skillnaden mellan dem med utländsk bakgrund och dem med inhemsk bakgrund.”, sa Heller Sahlgren i samtalet med Adam Cwejman.
Redan 2022 skrev Heller Sahlgren på DN Debatt om utmaningen. Han menar att problemet inte ligger i att de svenska skolorna blivit sämre på sitt ”kompensatoriska uppdrag”, som innebär att elevers olika förutsättningar ska jämnas ut, utan att stor invandring har skapat en situation som inte klaras av med rådande system.
Den senaste TIMSS-mätningen presenterades i december 2024 och NMI undersökte hur den rapporterades av medierna. Berördes invandringens betydelse?
När Dagens Nyheters skolreporter Peter Letmark tillsammans med Lou Mikko skriver om senaste TIMSS-mätningen nämner han inte integrationsutmaningen. I stället lyfter han fram ”socioekonomiska skillnader”:
”Resultatet skiljer sig mycket mellan elever med olika socioekonomisk bakgrund, och det är överlag stor skillnad mellan eleverna med bäst och sämst resultat.”, skriver de.
Även Dagens Nyheters ledarsida uppmärksammar att den senaste TIMSS-mätningen visar på stora skillnader mellan elevgrupper. Det beror på socioekonomiska faktorer, skriver Susanne Nyström, utan att specifikt nämna invandring och integration:
”Hela tre av tio åttondeklassare är antingen på en låg kunskapsnivå eller under den. Vem som ligger var beror till stor del på elevernas socioekonomiska bakgrund, som får allt större betydelse och som skolan inte har blivit ett dugg bättre på att kompensera för.”
Studio Ett i Sveriges Radio ägnar i två inslag 15 minuter åt senaste TIMMS-mätningen. Man resonerar om en rad olika faktorer som kan förklara bra och dåliga resultat (stök, kommunalisering, pedagogik, socioekonomiska faktorer, marknadsskola, brist på resurser mm). ”Inget annat land i Norden har lika svårt som Sverige att utjämna skillnader i resultat mellan barn som kommer från olika hemförhållanden”, säger Ekots reporter. Invandringen nämns överhuvudtaget inte.
Svt rapporterar också om undersökningen och konstaterar att kunskapsskillnaderna ökar mellan de bästa och sämsta, utan att närmare gå in på orsakerna.
I Rapport sägs att ”Den beska eftersmaken är att klyftan mellan de som presterar bäst och de som presterar sämst ökar. Och det är elever från välutbildade hem som drar upp resultaten.” Inget om intergationsutmaningen.
Även TT lyfter fram skillnader i social bakgrund utan att nämna invandringens betydelse:
”Timss visar dessutom att det fortfarande är elever från välutbildade, gynnade hemförhållanden som klarar sig bäst. Svensk skola har inte blivit bättre på att kompensera för elevers olika sociala bakgrund. Bland åttondeklassarna skiljer det nära 100 poäng i matematik, beroende på bakgrund. Det motsvarar flera skolår av kunskapsinhämtning.”
TIMSS 2023-rapporten är framtagen av Skolverket. I rapporten finns ett särskilt avsnitt om skillnader mellan svenskfödda barn och invandrade. Där konstateras att Sverige är sämre på att jämna ut skillnaderna än jämförbara OECD-länder.
Inga kommentarer