Lars Berge undersöker rykten utan att komma fram till något särskilt. Foto: Albert Bonniers förlag.
Svenska Dagbladet-journalisten Lars Berge testar många hypoteser när han ska granska planerna för ”lyxvillan” Villa Söderås på Lidingö, och dess ägare. Det går trögt. När han talat med ”alla”, och slutligen ägaren Johan Lundberg, konstaterar Berge i Svenska Dagbladet:
”Jag kom hit för att få svar på allt jag undrade om Johan Lundberg och Villa Söderås. Reda ut alla oklarheter. Få ett facit så att ryktesspridningen om huset kunde få ett slut. Det gällde särskilt det där med hans kopplingar till Ryssland. ” säger Berge.
Enlig Lars Berge själv är det uppgifter som Dagens Nyheter tidigare publicerat som får honom på spåret:
”Dagens Nyheter beskriver hans företagsverksamhet som ett exempel på hur ryska intressen flyttat fram sina positioner i Sverige”, säger han i podden.
Men det är precis en sådan tolkning av Dagens Nyheter-artikeln som chefredaktören Peter Wolodarski offentligt har tagit avstånd ifrån och menar är felaktig:
Dagens Nyheters chefredaktör Peter Wolodarski tar avstånd från felaktiga tolkningar.
”DN tar avstånd från den spekulativa och för Johan Lundberg felaktiga tolkningen”, exempelvis att Lundberg skulle “främja ryska intressen att flytta fram sina positioner i Sverige.”, skrev Wolodarski.
Berge ägnar två och en halv timme i fyra podd-avsnitt åt att vända och vrida på de obekräftade ryktena. Berge talar med grannar, affärsbekanta och lokalpolitiker som har den ena mer fantasifulla teorin än den andra om husets kopplingar till gangsters och Ryssland, och Berge är tydlig med att det handlar om just rykten. Men han låter dem prata på.
”Jag skulle uppskatta att jag talade med omkring 50 personer”, skriver Lars Berge till NMI.
Här är några smakprov från de mängder med citat och uppgifter om huset som SvD-poddarna innehåller:
”Det där är nog en rysk örlogsbas för miniubåtar.”
”Någon undrar om det finns vapen på villa Söderås. Kanske tom specialtränade soldater.”
”Man fäller alla träd, man uppfattar det som om man vill ha fri sikt inom skotthåll.”
”En plan sluttande gräsmatta, typisk medeltida fästning, Ingen insyn…. Man bygger en borg på ett berg, men ser angripare som kommer lång väg, så det är väldigt lättförsvarad terräng.”
”Det var Putins nya sommarställe.”
”Det skulle anläggas en underjordisk u-båtsbas.”
”Oligarker skulle sitta och förhandla om vapen och guld och diamanter”
”Platsen för ett slag mellan öst och väst”
En kommunpolitiker på Lidingö är särskilt fantasifull om vad Villa Söderås ska användas till (citat något kortade):
Kommunpolitiker: Vad är det för typer av konferenser som de vill anordna? Min fantasi började skena i väg: det är väl när man vill träffas med högt säkerhetspådrag undanskymt utan uppmärksamhet. Det är väl egentligen bara i korruptionssammanhang, om någon vill göra upp en korrupt affär.
Berge: Vilka personer föreställer du dig?
Kommunpolitiker: Det jag kan tänka mig är utländska politiker och utländska näringsidkare som gör upp en korrupt affär. Jag tänker så gott och högt om Sverige, så jag tänker mer på öststater och Ryssland, det kanske är där man gör på det sättet.
Berge: Ryssland igen. Landet dyker upp hela tiden i snacket om Villa Söderås. Men att det var tänkt som en mötesplats för korrupta ryska affärsmän och politiker är ju bara spekulationer. Precis som det mesta som rör det här huset och dess ägare Johan Lundberg.
Svenska Dagbladet rapporterar om rykten om en rysk marinbas på Lidingö.
I stället för att här berätta att Johan Lundberg avfärdar de här påståendena som mer eller mindre galenskaper, så ger Berge sken av att Lundberg inte ställer upp på intervju för att bemöta. Det här gör Berge en stor sak av och återkommer flera gånger till sina ansträngningar.
Men Berge fick sin intervju med Lundberg, visar det sig i sista avsnittet av de fyra.
Berge själv ställer dock inte upp på någon intervju när NMI vill ställa frågor inför publiceringen av den här artikeln. Måttstockarna är alltså dubbla: Lundberg ska ställa upp men inte Berge.
När NMI vill telefonintervjua Lars Berge får vi kalla handen eftersom han är upptagen med annat. Sedan svarar han på mail.
Vad blev slutsatsen, var ryktena sanna?
”Det går inte att besvara din fråga om ”ryktena var sanna” med ett enkelt ja eller nej. Vissa saker som sades på Lidingö om Johan Lundberg och huset hade förankring i verkligheten, medan annat framstår som rena fantasier, vilket också framgår tydligt för den som lyssnar på dokumentären.” skriver Berge till NMI.
NMI sänder honom en lista på citaten ovan. Är någonting av detta sant? Där tar mail-intervjun slut, han vill inte svara på den frågan.
Vad Berge kommer fram till i poddarna? Ingenting. Inte heller podd-lyssnarna fick något svar.
Han avslutar poddandet:
”Jag kan inte släppa känslan att det visst finns en story om Villa Söderås. Jag är bara inte riktigt säker på vilken det är.”
Ju mer man lyssnar ju tydligare blir det att Lars Berge är en del av det problem som han själv satt fingret på.
I det sista poddavsnittet får Johan Lundberg, bakom betalvägg, till slut bemöta påståendena. Han avvisar alla spekulationer, men då är skadan redan skedd.
Debatt om medieetiken i Journalistförbundets tidning Journalisten.
De aktuella poddarna om Johan Lundberg publicerades av Svenska Dagbladet och anmäldes av honom till Medieombudsmannen. Bland annat påpekas att Svenska Dagbladet publicerat påståendet att Johan Lundberg skulle använda sig av bulvaner i Sverige, det vill säga företrädare som döljer sin uppdragsgivare, vilket är ett nedsättande påstående. Publiceringen friades i Mediernas Etiknämnd.
Läs också debattartikel i tidningen Journalisten om beslutet i Mediernas Etiknämnd.
Beslutet sänder ett tydligt budskap till Sveriges journalister: det är ok att bygga sin story enbart på skvaller bara den som det skvallras om är en ”makthavare” som i någon mån får bemöta skvallret.
Lars Berge ger sken av att vara intresserad av att få slut på ryktesspridningen. I själva verket är det han som är den störste ryktesspridaren av dem alla.
Inga kommentarer