Granskning av Sveriges Radios rapportering om varselvågen
Medier har den senaste tiden frekvent rapporterat om varsel i det svenska näringslivet. Särskilt i Sveriges Radio är rapporteringen omfattande, förmodligen beroende på att varsel ofta blir lokala nyheter i P4. Sveriges Radio har under två veckor mellan den 8 och 22 oktober publicerat minst 45 inslag på temat varsel. Det är alltså tre inslag per dag och de handlar om små och stora företag spridda över hela landet. Det handlar också om reaktioner från exempelvis politiskt håll och från arbetsförmedlingen.
Timbro Medieinstitut har gått igenom de 45 inslagen i Sveriges Radio för att granska hur rapporteringen ser ut: varför sker varslen och vilka åtgärder vidtas eller bör vidtas.
I Sveriges Radios rapportering är en huvudförklaring till lagda varsel ekonomisk oro i omvärlden vilket leder till minskad efterfrågan på svenska företags produkter och tjänster. En variant på samma tema är att en hög svensk kronkurs försämrar möjligheterna att exportera. Konjunkturen sägs också ofta vara vikande.
”Det är det allmänna läget i Europa och eurokrisen som leder till att vi får sämre betalt för det vi exporterar”,säger platschefen på Tectube i Hjo.
P4 Skaraborg
De flesta företagen som drabbats är följaktligen exportberoende industriföretag, men även inom exempelvis bygg och transporter har Sveriges Radio rapporterat om varsel.
”Sämre ekonomi på exportmarknaderna slår mot svensk industri och därmed också mot transportnäringen, lyder branschen analys.”
P1 Ekot
Medarbetarnas och fackets reaktioner på varsel skildras ofta som om de visserligen är nedstämda men att de förstår varför varslen kommer.
”Det blir en personlig katastrof för flera av våra medarbetare…Men det är en fråga om företagets överlevnad, gör man inget är det egentligen tjänstefel.” säger en fackrepresentant vid Jitech i Tingsryd. P4 Kronoberg
Vid ett par tillfällen ges en bild av att det är företagsledningens fel att varslen kommer, exempelvis när Seko i Luleå säger att det känns som att varsel sker för att blidka aktieägarna, eller Unionen i Luleå angående SSAB:s varsel:
”tragiskt att det är personalens löner som ska subventionera företaget”
P4 Norrbotten
Men Sveriges Radio släpper inte fram röster som menar att företagen måste gå med vinst för att överleva.
När det gäller åtgärder så handlar rapporteringen mest om att hjälpa de personer som blivit eller kommer att bli arbetslösa.
”Artbetsförmedlingen rycker ut efter varsel på SSAB i Borlänge.”
P4 Dalanytt
Sammantaget ger rapporteringen bilden av att det inte finns något, eller mycket lite, som vi kan göra i Sverige för att minska varslen. Och när varslen kommer så hotar arbetslöshet. De svenska företagen och deras medarbetare beskrivs som hjälplösa i en global ekonomi.
En översiktlig genomgång tyder på att speglingen av varselvågen är likartad i andra breda svenska nyhetsmedier.
Det finns ett par undantag, exempelvis publicerar P4 Radio Sörmland ett TT-telegram där flera olika politiska åtgärder nämns, exempelvis att slopa arbetsgivaravgifter vid djupa efterfrågefall. En gång nämns ett förslag till förkortade kredittider som skulle hjälpa underleverantörerna till fordonsindustrin, två gånger nämns att det sker en strukturomvandling. Även krisavtal á la 2009 nämns, som bland annat gick ut på att tillfälligt korta arbetstiderna. Två gånger har SR i Skåne diskuterat att det är svårt att locka investeringskapital.
Flera av de företag som det rapporterats om ingår i multinationella koncerner där beslut om investeringar och neddragningar fattas på grundval av ett globalt perspektiv där det svenska näringsklimatet jämförs med en rad andra länder.
Ordet ”näringslivsklimat” eller ”näringsklimat” får ingen träff på Sveriges Radios webbplats under den undersökta perioden, den senaste gången ordet nämns är ett inslag med Näringsminister Annie Lööf från i juli. Ordet ”nyföretagande” får en träff under perioden. Det är Radio Gävleborg som varit på Eget Företag-mässan i Stockholm.
Inga kommentarer