En av hans källor är prake.org som är en del av nätverket Wageindicator. Där kan man konstatera att en lön på 3 kronor i timmen motsvarar vad lärare tjänar i Kambodja och väsentligt mycket mer än vad majoriteten av befolkningen som arbetar inom jordbruket tjänar. Den lön som framförs i Kalla Fakta som ett minimikrav – 9 kronor i timmen – skulle göra textilarbetarna till några av de bäst betalda i Kambodja.
Den fråga som Kalla Fakta inte ställer är ”Vad skulle hända om lönerna hos H&M:s underleverantörer ensidigt höjdes till nio kronor i timmen?”
TMI ställde frågan till ekonomiprofessorn Magnus Henrekson vid Institutet för näringslivsforskning.
– Höjer man lönerna ensidigt på det sättet för ”några få utvalda” så stjälper det mer än det hjälper, säger Magnus Henrekson. Man måste respektera ett lands lönestruktur annars bidrar man till att skapa korruption och konflikter. Däremot är det viktigt att gå före vad gäller arbetsmiljö och förhållanden i övrigt.
Magnus Henrekson menar att det finns risk för att välutbildade, som kanske har de bästa förutsättningarna att leda landet, istället lockas till dessa jobb med löner långt över marknadslön i landet. När exempelvis svenska myndigheter i utlandet betalat sina lokala arbetstagare betydligt högre löner än vad motsvarande jobb på andra ställen ger så har det lett till demoralisering och osämja.
Att ett rikt västerländskt företag klampar in ett fattigt land och för att putsa på sin egen image inte respekterar den gällande lönestrukturen gynnar visserligen några få, men kan mycket väl ha negativ effekt för landet som helhet, menar Magnus Henrekson.
Värt att notera är att H&M publicerat en egen inspelning av den presskonferens där Kalla Fakta ställde många frågor till H&M:s vd Karl-Johan Persson. Kalla Fakta ger i sitt inslag bilden av att Karl-Johan Persson inte vill svara på frågor, men hela inspelningen ger en helt annan bild: Kalla Fakta erbjuds att ställa hur många frågor de vill.
Inga kommentarer