Lars Nord är en av få som har forskat om drevjournalistik. 2001 gick han igenom dreven som fällde de båda justitieministrarna Laila Freivalds och Ove Rainer. Nu har han på uppdrag av Institutet för mediestudier gjort en uppföljning för att se hur drevjournalistiskens utveckling sett ut sedan dess och hur ser trenden för framtiden ut: Drevjournalistikens drivkrafter och dynamik.
Problemet med ett mediedrev är enligt Lars Nord att bilden som ges av en person och en fråga blir väldigt ensidig. Uppgifterna i sig kan i grunden stämma, men för få röster och vinklar av frågan ges plats i medierna.
– Det som saknas är en kritisk granskning av de vinklar som drevet innehåller, en granskning som tar fram röster som säger något annat än drevet.
Varför blir rapporteringen så ensidig?
– Vi vet väldigt lite om de inre redaktionella processerna. Men journalister har sagt att de inte vågar avvika från de gängse berättelserna, man vågar inte ställa sig utanför. Sedan finns det en press att producera nyheter som får genomslag och det är lättare att nå genom att få kommentarer från dem som är arga på dem som är föremål för drevet.
Enligt de pressetiska reglerna är källkritiken central: Var kritisk mot nyhetskällorna. Kontrollera sakuppgifter så noggrant som omständigheterna medger, även om de tidigare har publicerats, är regelns formulering. I ett drev där alla rusar åt samma håll, påverkas källkritiken negativt av mediedrevets mekanismer?
– Det gör det kanske, men just den frågan har jag inte undersökt och kan ge något vederhäftigt svar på. Däremot kan man se ett generellt problem med onlinepubliceringarna. Från redaktionerna ser man på publiceringarna på nätet som något man kan publicera och sedan ändra och till exempel lägga till en källa till som man inte nått först. Problemet är att de som bara läser den första versionen bara får denna bild. Detta är ett generellt problem inom journalistiken, men jag kan inte säga om det är större i drevsammanhang.
Lars Nord skriver i Drevjournalistikens drivkrafter och dynamik att två utvecklingstrender är intressanta ur ett perspektiv på drevjournalistiken: Den starkare PR-branschen och mediernas digitalisering. Båda påverkar men frågan är om de triggar eller dämpar ett drev.
– Det är det som är den stora frågan och det måste man ha ett empiriskt underlag för att kunna belägga. Men vi kan se att vi inte har haft de stora politiska skandalerna i Sverige sedan Mona Sahlin och Toblerone-affären då en statministerkandidat fälldes av medierna. Skandalerna har lagt sig på lägre nivåer och detta kan bero på att politiker har blivit skickligare på krishantering, som betyder att de har blivit snabbare på att döda frågor och få bort dem från dagordningen, säger han.
Att skandaler skulle fungera särskilt bra i digitala miljöer med interaktiva beteenden i form av kommentarer och delningar, skulle tala för det nya medielandskapet som en motor för drev. Utvecklingen med sociala medier har dessutom gjort att det i dag är svårare att vara först med en nyhet, men lättare att vara först med någons åsikt om en nyhet, konstaterar Lars Nord. Det som talar emot är att möjligheterna att ge en alternativ bild och tillföra saklighet också finns och detta kan naturligtvis också spridas.
– Det finns en risk att journalister inte hinner verifiera och belägga det som man rapporterar om, men detta kan också gynna motparten om den till exempel vill smutskasta en motståndare är det enklare att få uppgifterna publicerade. Redaktioner har koll på de sociala medierna och bevakar vad som händer där, men granskningen av flödena är problematisk, det går snabbt samtidigt som trovärdigheten i källorna kan vara svår att avgöra, säger Lars Nord.
DANIEL LÖFSTEDT
Inga kommentarer