Skärmdump från SVT Västerbotten.
Det var för två veckor sedan som Umeå universitet presenterade en ny forskningsrapport, där man undersökt sambandet mellan snusande och risken för att utveckla ett alkoholberoende. Margareta Norberg, forskaren bakom studien, uttalade sig så här om resultatet från studien för SVT Västerbotten:
– Det här är första gången forskning har lyckats visa att snusande personer i medelåldern har en ökad risk att utveckla alkoholberoende. Något som gör resultatet extra intressant är att sambandet mellan snusning och alkoholberoende inte verkar ha någon koppling till eventuella rökvanor, eller inkomst, utbildning och andra socioekonomiska faktorer.
Västerbottenskuriren och SvD rapporterade också om undersökingen med rubrikerna ”Snusare har ökad risk att bli beroende” och ”Snusning dubblar risken för alkoholberoende: Snusare ska inte bara oroa sig för nikotinet”.
Som läsare är det svårt att inte tolka resultatet som att det finns ett orsakssamband mellan snusande och risken att utveckla ett alkoholberoende: det vill säga att snusande leder till ett alkoholberoende. Vad studien egentligen säger är dock att det finns en korrelation mellan snusande och risken för ett alkoholberoende.
TMI har intervjuat Ulrika Björkstén på Vetenskapsradion för att förklara varför de här missförstånden uppstår. Hon är tydlig med att hon inte vill uttala sig om den här specifika studien, men för gärna ett allmänt resonemang om begreppet risk och hur man bör tolka det.
-Poängen med det naturvetenskapliga språkbruket är att varje ord och begrepp har en otvetydig innebörd. Om man inte arbetar så blir det omöjligt att bedriva forskning. Därför är det viktigt att komma ihåg att det sker en begreppsförskjutning om man tar ett vetenskapligt ord och stoppar in det i ett utomvetenskapligt sammanhang.
Hon menar att journalister måste vara noga med att påpeka den här skillnaden när man ska popularisera vetenskapliga rön och göra dem begripliga för allmänheten.
-Risk är ett bra exempel på ett sådant ord, som kan få en annan betydelse i vardagsspråket än inom vetenskapen. Riskökning används inomvetenskapligt i statistisk betydelse och är därför inte nödvändigtvis kopplat till ett orsakssamband. Det kan naturligtvis finnas ett orsakssamband men ett statistiskt samband räcker inte för att säga att det är så. Här tycker jag medier ofta brister i att ställa kritiska frågor till forskarna. Man borde till exempel höra med forskaren om man lyckats påvisa kausalitet eller om det handlar om en samvariation.
TMI har även intervjuat Margareta Norberg för att höra vad hon tycker om användandet av begreppet risk, och faran med att folk kanske läser in ett orsakssamband när man använder sig av just det ordet.
-Det kanske finns en laddning i det uttrycket, men risk är i det här sammanhanget inget annat än ett statistiskt uttryck. Det kanske hade varit bättre att använda sig av ordet sannolikhet, men det betyder samma sak. Annorlunda uttryckt i det här fallet: sannolikheten att utveckla alkoholberoende ökar om du börjar snusa. Det betyder att vi visar att det finns en koppling mellan att snusa och att utveckla alkoholberoende, men denna studie kan inte förklara underliggande mekanismer.
Hon understryker också att studien aldrig försökt, eller kan, påvisa något orsakssamband mellan snusande och risken för att utveckla ett alkoholberoende. För att klargöra det behöver man utföra fler studier, menar Norberg.
ERIK THYSELIUS
Inga kommentarer