gp_om_kafe_webb
Göteborgs-Posten fälldes senare av Pressens Opinionsnämnd. Texten nedan publicerades ursprungligen av Timbro Medieinstitut.
Med start den 8 april beskrev Göteborgs-Posten (GP) i en omfattande artikelserie företaget Le Pain Français som driver åtta kaféer i Göteborg som bidragsfuskare. Fem dagar i rad var ämnet huvudnyhet på förstasidan. Den ymniga bevakningen under vardagarna kröntes med en ny förstasida och ett fyra sidor långt reportage på söndagen.
GP:s artiklar fick stort genomslag: LO:s ordförande gick ut och fördömde företaget utifrån uppgifterna i tidningen, arbetsmarknadsministern Hillevi Engström (M) kommenterade systemet och riksdagsledamoten Mattias Jonsson (S) tog frågan till riksdagen.
GP hävdar rakt igenom sin artikelserie att Le Pain Français ägnar sig åt bidragsfusk, att man felaktigt utnyttjar det arbetsmarknadsstöd som finns för personer med funktionsnedsättning. Så här skriver tidningen:
”De är unga, pigga och jobbar hårt. Ändå har halva personalen på den framgångsrika kafékedjan Leif Pain Français någon form av lönebidragsanställning. Med hjälp av en enskild arbetsförmedlare fuskar företaget med ersättningar. ”Fanns det ingen anledning att få bidrag hittade de på en”, säger en anställd. Och bagaren Albert gjorde ett misstag. Han klagade.”
GP anser sig kunna belägga bidragsfusket genom att ha pratat med flera personer, som tidigare har jobbat på företaget eller som gör det nu, som säger att det är så här det förhåller sig. Några vittnar i tidningen om att de antingen inte har någon funktionsnedsättning själva eller att personal trots funktionsnedsättning tvingas arbeta på samma sätt som någon som har full arbetskapacitet. Anders Goliger, nyhetschef på GP anser att de har belägg för att de som säger att de är fullt friska verkligen är det.
– Vi har belägg för det, ett antal fall redovisas i artiklarna, säger han.
Men kollar man med läkare då eller hur bedömer man att personer är fullt friska? Det är ju arbetsförmedlingens bedömning som ni kritiserar.
– Jag minns på rak arm ett fall där någon får lönebidrag för ett brutet finger, men personen berättar för oss att han är fullt frisk i dag. Du kanske tycker vi borde haft ett läkarintyg för att visa det. Men jag tycker att det räcker att personen berättar för oss att fingret är fullt friskt för att det ska anses vara belagt, och att vi kan göra den bedömningen att det inte var så lönebidrag var tänkt att fungera.
Men enligt reglerna är det precis så här ett lönebidrag kan fungera. Arbetsförmedlingen skriver i sitt faktablad om lönebidrag: ”I överenskommelsen ska det finnas en plan för hur den anställde kan öka sin arbetsförmåga så att lönebidraget på sikt inte behövs”. Och enligt sakkunnig på arbetsförmedlingen centralt, som TMI har pratat med, innebär det här i praktiken att en person under sin lönebidragsperiod kan gå upp i arbetskapacitet och arbeta 100 procent, utan att det klassas som regelbrott. När lönebidragsperioden är slut görs en ny bedömning. Det enda GP lutar sig mot är alltså dessa personers egna berättelser, någon annan form av källa för sina påståenden om bidragsfusket har de inte.
Dessutom är det inte företaget som avgör om personerna är bidragsberättigade eller inte. För att en person ska kunna omfattas av stöd krävs det ett medicinskt utlåtande, alltså tyngre än ett läkarintyg, eller i de fall det inte handlar om medicinskt relaterad funktionsnedsättning underlag från till exempel kriminalvården eller en särskola. Sedan är det arbetsförmedlingen som bedömer hur funktionsnedsättningen påverkar arbetsförmågan. GP skriver att en enskild arbetsförmedlare kan placera folk på bidrag utan att det krävs ett medicinskt underlag. Som källa hänvisar de till arbetsförmedlingen i Gamlestaden. Men enligt sakkunnig centralt på arbetsförmedlingen är GP:s uppgifter fel. Ett beslut om den här formen av anställningar får inte fattas utan att det i botten finns ett gediget underlag. Däremot kan en enskild arbetsförmedlare utifrån det underlag som finns fatta beslut om förlängning av en stödanställning.
Ägarna till Le Pain Français har svarat på GP:s frågor via mejl och också på en blogg, som drogs igång till följd av GP:s rapportering. Tidningen citerar också delar ur företagets mejlsvar och blogg, men att ägarna uttryckligen skriver ”Vi har inte fuskat” väljer GP att inte publicera. I de pressetiska reglerna står det att medier ska vara generösa med bemötanden: ”Felaktig sakuppgift skall rättas, när det är påkallat. Den som gör anspråk på att bemöta ett påstående skall, om det är befogat, beredas tillfälle till genmäle.”
– Vi vill inget hellre än att intervjua dem. Vår önskan är att de ska säga att även om de inte håller med om allt så fick de komma till tals med sina bästa argument, säger Anders Goliger.
De har skrivit att de inte fuskar på sin blogg och det har ni inte talat om. Varför det?
– Jag har inte allt det de har skrivit. Det är inte så att vi bara illvilligt citerar dem.
Men fuskare är väl den viktigaste anklagelsen?
– Jag kan bara säga att om det är någon specifik uppgift de vill bemöta så har de haft alla möjligheter till det. De får jättegärna berätta i en intervju med GP om varför de inte är fuskare. Det här är en publicering som vi är stolta och nöjda över och vi har fått mycket god respons från läsarna. Det är olyckligt att några centralpersoner inte har ställt upp för intervju. Jag tror att det kan bidra till att vi också fått en del kritik. Det finns ju möjligheter att få detta prövat och det är bra om Yrkesetiska nämnden eller Pressombudsmannen prövade det. Vi menar att vi har fog för våra publiceringar, säger Anders Goliger.
GP:s rapportering kommer att prövas. En arbetsförmedlare har anmält GP till pressombudsmannen och han vänder sig mot såväl sakinnehåll som det sätt tidningen har behandlat arbetsförmedlaren personligen. Även personerna bakom Le Pain Français kommer enligt uppgift att anmäla GP.
Mats Olin
Daniel Löfstedt
Inga kommentarer