GP fällt för fuskanklagelser

Texten publicerades ursprungligen av Timbro Medieinstitut

Det var en förödande kraftfull kritik som höll på att knäcka företaget. Fallet visar vilken enorm makt medier har gentemot enskilda. Tog då GP tillräckligt ansvar för att uppgifterna var korrekta? Svaret är nej, enligt Pressens Opinionsnämnd.

GP:s artiklar fick också politiska konsekvenser: LO:s ordförande gick ut och fördömde företaget utifrån uppgifterna i tidningen, arbetsmarknadsministern Hillevi Engström (M) kommenterade systemet och riksdagsledamoten Mattias Jonsson (S) tog frågan till riksdagen.

TMI granskade GP:s fuskanklagelser och kom fram till att de inte höll. Detta ledde bland annat till omfattande kritik mot GP på deras Facebook-sida från tidningens egna läsare.

Journalistförbundets tidning Journalisten tog GP i försvar och menade att TMI hade fel i sin kritik och att GP:s uppgifter var korrekta.

TMI menar att det är glädjande att se att det pressetiska systemet fungerar i detta fall. Ett familjeföretag har fått utstå extremt hård kritik av det dominerande mediet i Göteborg. Nu blir GP tvunget att backa. En ursäkt vore på sin plats.

Det är personerna bakom företaget Le Pain Français som nu har fått upprättelse. Själva företaget anmälde också GP, men fick inte rätt. Det visar tydligt hur svagt skyddet för företag, föreningar och organisationer är i den svenska pressetiken. Det är orimligt att miljardföretaget som GP ingår i kan göra den här typen av övertramp mot ett förhållandevis litet företag, utan att det får konsekvenser, menar TMI.

För Göteborgs-Posten innebär fällningen att tidningen ska publicera en text som förklarar beslutet, samt betala en avgift på 32 000 kronor. Avgiften används för att finansiera det pressetiska systemet.

Mats Olin

Läs också debattartikel i Medievärlden: GP gick ”bananas”

Tidningen Journalisten menade att Timbro Medieinstitut hade fel:

”En central del av TMIs kritik rör GPs uppgifter om hur lönebidrag fungerar, bland annat uppgiften att en enskild arbetsförmedlare kan placera folk på lönebidrag utan att det krävs medicinskt underlag. ”Enligt sakkunnig centralt på arbetsförmedlingen är GPs uppgifter fel. Ett beslut om den här formen av anställningar får inte fattas utan att det i botten finns ett gediget underlag”, skriver TMI.

TMI uppger för Journalisten att den ”centralt placerade sakkunnige” är en av flera muntliga och skriftliga källor som de har använt.

– GP har fel. Enligt reglerna, och det är det som vi refererar till, får en enskild handläggare inte fatta beslut om den här formen av stöd, utan att det finns en gedigen bedömning av personens funktionsnedsättning i botten. Och den bedömningen får inte göras av handläggaren, säger Mats Olin.

Men GP har inte fel. Det behövs inget me­dicinskt underlag för att handläggare ska kunna klassificera en arbetssökande som funktionshindrad och det är en uppgift som är lätt att kontrollera.

– Det behövs inte alltid läkarutlåtande för att Arbetsförmedlingen ska koda en arbetssökande som funktionshindrad. Utredningarnas omfattning varierar mycket, säger Ida Seing, doktorand vid Institutionen för medicin och hälsa vid Linköpings universitet.”