I onsdagens Uppdrag granskning granskades den svenska gruvnäringen och den pågående prospekteringen efter batterimineraler, ett ämne NMI nyligen granskat i en rapport. De senaste åren har Sverige seglat upp som ett av de länder som har bäst förutsättningar att få fram dessa mineraler som är nödvändiga för den gröna omställningen. I programmet kommer både förespråkare och motståndare till gruvnäringen till tals och programmet lyfter fram olika aspekter på frågan.
Bild: Hans Peterson Hammer, Huvudredaktör för Uppdrag granskning & Arne Müller, Researcher (SVT & SR)
En aspekt av programmet är att Uppdrag gransknings researcher för programmet är den uttalade gruvkritikern Arne Müller. Müller arbetade tidigare på SVT Västerbotten där han bevakade gruvfrågor, arbetade därefter på ETC Umeå, men har den senaste tiden intagit en mer fri roll som debattör i gruvfrågor. Nyligen skrev han boken Elbilen och jakten på metallerna (Ord & visor förlag 2019) och han har tidigare skrivit Norrlandsparadoxen, en bok som också blivit namn på en gruvkritisk facebookgrupp som Müller startat.
Arne Müller förekommer ofta i tidningen Offensiv som är Rättvisepartiet Socialisternas tidning. Häromdagen kunde man läsa i Offensiv att Arne Müller inte bara är motståndare till gruvor utan även argumenterar exempelvis för bilfria städer och slopande av förpackningar.
I en annan artikel citerar Offensiv Arne Müller från ett möte med Rättvisepartiet Socialisterna om motståndet mot gruvor:
”Hoppet står till de framväxande rörelserna, klimatstrejkerna och de marscher som har ägt rum kring detta, och även inom den växande folkrörelsen mot gruvor och gruvindustrin. Men det brådskar.”
NMI ringde upp Uppdrag gransknings huvudredaktör Hans Pettersson Hammer för att ställa några frågor kring Arne Müllers roll:
Känner du till facebookgruppen Norrlandsparadoxen?
– Ja, han skrev en bok som heter Norrlandsparadoxen. Flera av böckerna handlar om gruvdrift och elbilar.
2017 skrev han i gruppen att ”den grönaste gruva är den gruva som aldrig öppnas”, om ett budskap till föredrag han höll i Luleå. Är inte det ett tydligt ställningstagande?
– Det sa han i ett sammanhang organiserat av den svenska gruvnäringen. Det är inte en polemik för att stänga gruvor, utan för att gruvdrift är förenat med miljörisker.
Han har också hållit föredrag för olika politiska grupper. Bland annat för Rättvisepartiet socialisterna, ett parti som tillhör den svenska extremvänstern. Där säger han: ”Hoppet står till de framväxande rörelserna, klimatstrejkerna och de marscher som har ägt rum kring detta, och även inom den växande folkrörelsen mot gruvor och gruvindustrin. Men det brådskar.”
Tycker du inte det är ett ganska tydligt ställningstagande i en ganska kontroversiell fråga?
– Han har pratat även hos Naturskyddsföreningen och i rena protestmöten mot gruvor, men också hos centern och gruvindustrin, för att han tycker det är viktigt.
Men min fråga är om det är förenligt med att vara researcher för ett program som handlar om gruvindustrin, och samtidigt vara aktivist i den frågan?
– Jag håller inte med om att han är aktivist. Men jag tycker inte det är förenligt att vara aktivist och vara researcher på uppdrag granskning.
Müllers uttalande till Offensiv om att hoppet står till motståndet ”mot gruvor och gruvindustrin” ser han som ”ett lösryckt citat ur en vänstertidning”. I telefonintervjun använder Peterson Hammer uttrycket ”obskyr vänstertidning”, en formulering han dock i ett mejl sedan tar tillbaka.
Obskyr eller inte, den tidning Peterson-Hammar talar om är i själva verket Arne Müllers forna arbetsgivare. Tidningen står på ”den revolutionära socialismens grund” och är utpräglat politisk. Enligt Wikipedia började Arne Müller arbeta på tidningen 1988, året innan Berlinmurens fall. I närtid har Müller också flera gånger föreläst i olika vänsterpolitiska sammanhang.
Vi ringde upp Arne Müller för att låta honom bemöta kritiken.
Ser du något problem med din roll som researcher för Uppdrag granskning och att du samtidigt är en debattör i gruvfrågan?
– Jag ser mig inte som en aktiv debattör. Jag är en granskande journalist, men som en sådan måste man också kunna ifrågasätta, granska och kommentera i de sammanhang jag befinner mig i.
Müller betonar att han föreläst i en rad olika sammanhang, både politiska och opolitiska och att han alltid försöker ställa upp när han blir tillfrågad. Om han har några särskilda band till Rättvisepartiet Socialisterna är dock inget han vill diskutera.
– Det får du tolka som du vill. Det är inget jag vill diskutera i min roll som journalist, säger han.
Även om Müller ofta förekommer i tidningen betonar han att anställningen på Offensiv upphörde för länge sedan.
– Det här var i slutet av 80-talet och början av 90-talet, så det var inte direkt nyligen, avslutar Müller.
Inga kommentarer