Ny antologi kritiserar svensk EU-bevakning

När besluten drog till Bryssel stannade journalistiken hemma, det är den träffande titeln på den antologi som nyligen presenterades på DN debatt av Lars Truedsson, Sigrid Melchior och Maria Strömvik. Intressant nog är det just DN som i en delstudie kritiseras för ovanligt låg andel EU-nyheter.

En del av den kritik som riktas mot EU-rapporteringen är inte ny och handlar om att den inte har samma omfattning som den nationella rapporteringen. Antologin hänvisar också till NMI-rapporten ”De osynliga konfliktlinjerna” (2019) som jämförde kvaliteten på EU-rapporteringen i DN med franska Le Monde. Rapporten visade att DN sällan citerar ledande EU-politiker.

I en delstudie tittar Maria Strömvik, statsvetare vid Lunds universitet, närmare på hur svenska tidningsmedier skriver om EU-politiska initiativ jämfört med svenska regeringsinitiativ. Medan 39 procent av de nationella initiativen förekom i de stora nyhetsmedierna förekom bara 26 procent av de EU-politiska initiativen. De nationella initiativen genererade också fler artiklar.

Bland de dagstidningar som utmärker sig finns framförallt Svenska Dagbladet som bevakade 19 procent av alla EU-initiativ, men också Europaportalen och Avanza Bank. DN däremot klarade sig klart sämre med artiklar om endast 6 procent av alla förslag. Dagens Industri var den enda tidning som bevakade en högre andel av EU-politiska initiativ än de nationella (12 respektive 10 procent), något som kan visa på EU-politikens stora betydelse för ekonomi- och näringslivsjournalistiken.

Antologin är utan tvekan ett välkommet inslag i en svensk mediedebatt som sällan reflekterar över bristerna på enskilda sakområden. Som Maria Strömvik skriver är EU-frågorna en del av den nationella politiska bevakningen och svensk media framstår därmed som mer ”provinsiell än nationell”.

Ladda ner rapporten här.