Få spår i medier av ny klimatpolitik  

När EU fick en ny klimatpolitik för en dryg månad sedan rapporterades detta intensivt. Men därefter har journalistiken återgått till att behandla klimatpolitiken som om ingenting egentligen hänt. Frågor och problembeskrivningar rör för det mesta exklusivt Sveriges miljömål och reduktionsplikten.

 

Den 25 april beslutades EU:s nya klimatpaket. Det bygger på handel med ett begränsat antal utsläppsrättigheter, som dessutom successivt minskas (ETS – emission trade system).  

2030 kommer systemet att gälla i stort sett alla utsläpp — även vägtransporter, bostäder, flyg och sjöfart. Utsläppstullar införs så att industri i länder med svagare regelverk inte konkurrerar ut företag inom EU (CBAM: Carbon Border Adjustment Mechanism). Reformen genomförs successivt genom att utsläppsrättigheterna minskas årligen och innebär att EU kommer att vara klimatneutralt till 2050. 

I dag omfattas större delen av EU:s utsläpp av ESR (Effort Sharing Regulation) där olika länder har förbundit sig att göra utsläppsminskningar. Det är bakgrunden till exempelvis reduktionsplikten och andra nationella klimatåtgärder. Dessa kommer att ersättas av ETS-mekanismen som är enklare och mer samhällsekonomiskt effektivt.  

Det får konsekvenser för hur den svenska klimatpolitiken utformas. En stor del av de åtgärder vi idag använder eller planerar för blir obsoleta. 

NMI har undersökt hur detta avspeglas i medias klimatrapportering och konstaterar att inga specifika frågor ETS påverkan på klimatpolitiken ställs. Vi har sökt på termerna ETS, CBAM, utsläppsrätter, utsläppshandel i DN, SvD, SVT och Sveriges Radio. 

Efter den omfattande rapporteringen om EU:s nya klimatpaket i april har det i stort sett försvunnit.  

Undantaget är en debattartikel av Christoffer Fjellner, tidigare EU-parlamentariker och numera gruppledare för Moderaterna i Stockholm stad, DN den 14 maj:  

“Inom EU har Sverige konsekvent drivit på för att göra Europa till den globalt ledande kraften i klimatomställningen. Den rollen manifesteras just nu i det ambitiösa och genomgripande klimatpaketet Fit for 55. Framtida diskussioner om hur svensk klimatpolitik ska styras och mot vilka mål måste ta sin utgångspunkt i denna nya europeiska politik.” 

Artikeln gav också upphov till en debatt i Sveriges Radio mellan Christofer Fjellner, gruppledare för Moderaterna i Stockholms stad och Elin Söderberg, Miljöpartiets klimatpolitiska talesperson. 

Men på nyhetsplats är EU:s klimatpaket tydligt frånvarande. 

I DN:s intervju av Åsa Lindhagen (MP), miljö- och klimatborgarråd i Stockholm säger hon så här angående att klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari inte har ställt upp på ett möte: 

“Men det [mötet] har hon tackat nej till. Så nu får jag väl använda andra vägar. Det händer mycket på EU-nivå men tyvärr halkar Sverige efter från att tidigare ha haft ledartröjan. Därför är det extra viktigt vad vi gör i Stockholm.”

EU uppfattas som något annat som Sverige inte riktigt har med att göra, trots att EU:s och Sveriges klimatpolitik allt mer blir en och samma och Sverige varit pådrivande i utvecklingen av den.  

Här hade man kunnat tänka sig ett par följdfrågor om EU:s nya politik och om den påverkar hur man tänker i Stockholm när det gäller klimatåtgärder? Är det verkligen viktigt vad man gör i Stockholm? Tänker man fortsätta med traditionella åtgärder trots att de inte längre kommer att ge någon nettoeffekt på EU:s koldioxidutsläpp? Och stämmer det verkligen att Sverige har “halkat efter” när både nuvarande och tidigare regering har bidragit till en effektiv politik som gäller i hela EU? 

Sådana journalistfrågor lyser fortfarande med sin frånvaro.

 

 

 

 

 

Magnus Nilsson

NMI:s skribent

Inga kommentarer



Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *