Medierna missar problemet med de ”rekordlåga” elpriserna

Spotpriset på el har sjunkit under året och vissa dagar och timmar har priserna varit extremt låga. Medierna har inte varit sena att rapportera om att nu är det "rea" på el. Man missar dock att att rapportera om att de väldigt låga priserna är ett symtom på ett elsystem i djup obalans, uppger en expert till NMI.

 

Under våren och sommaren har spotpriset på el fallit tillbaka och ligger nu på ungefär samma nivå som för två år sedan. Men vissa dagar och timmar har elpriserna varit väldigt låga och ibland har så kallade minuspriser förekommit. De främsta orsakerna bakom den här utvecklingen är en mindre efterfrågan på el under sommaren, fyllda vattenmagasin i norr och att vindkraften producerat för fullt.

Medierna har fyllts av rubriker om att elen nu är ”rekordbillig” och att det är ”rea” på el. Det gäller alla medier från public service till dagstidningarna och affärspressen. Det är givetvis bra att elpriset sjunkit. Särskilt med det senaste årets höga elpriser i åtanke.

Men missar medierna inte något när man konsekvent lyfter fram den ”rekordbilliga” elen?

Ja, säger Mats Nilsson, docent i miljöekonomi vid Södertörns högskola och elmarknadsanalytiker. Han menar att de extremlåga priserna, precis som de extremhöga, är ett symtom på att elsystemet i djup obalans.

– Att vi kan få negativa priser på el som i grunden är en bra produkt är ett tecken på ett systemfel.

Grundproblemet är att Sverige har lagt ned den planerbara produktionen i form av kärnkraft och kraftigt byggt ut den intermittenta vindkraften, menar Mats Nilsson.

– Hade vi haft den planerbara produktionen som baskraft och vindkraften som ett komplement så hade vi haft en jämnare och stabilare prisbild. Jag tror att både privatpersoner och företagare föredrar ett mindre volatilt elpris som det går att planera utifrån.

Att elpriserna varieras så här kraftigt är heller inte bra från ett investerarperspektiv, menar han.

– Den gröna omställningen bygger på att vi ska investera i kraftproduktion och får inte investerarna tillbaka kapitalkostnaderna så riskerar det att inte att bli några investeringar. För man tjänar ju inte heller några pengar när priserna är höga, eftersom det ofta betyder att det inte blåser, konstaterar Mats Nilsson.

Ett exempel på hur rapporteringen kan se ut är ett inslag som Sveriges Radio publicerade den 31 juli med rubriken: Bagaren lättad: Juli-elen billigare än på många år. Inslaget visar att Sveriges Radios reportrar inte har några djupare kunskaper om vare sig  elsystemet eller om marknadsekonomi.

(Mikael Pettersson, bagare ) ”Att politikerna gör drastiska ändringar för annars kommer ju inte många att klara sig”.

(SR) ”Så lät det när vi besökte Tobias Karlsson och Mikael Pettersson på Urshultbagaren för ett år sedan när elpriserna gick i taket. Nu ett år senare återvänder vi till Urshult och det är stor skillnad från förra året”, berättar Mikael Pettersson.

(Mikael Pettersson) Nu är ju elpriserna låga så det känns ju bara bra för våran del.

(SR) När du hör det här klippet från september förra året, hur känns det?

(Mikael Pettersson ) Nej, det känns nästan lite overkligt. Det är ju ganska stor skillnad där.

(SR) Men man kan ju säga litegrann att det är lite elrea just nu i juli. Drygt 40 öre kilowattimmen i snitt om vi jämför med förra året i augusti. Då låg priset på 3 kronor i kilowattimmen. När det reas så brukar jag i alla fall shoppa ordentligt, tänker jag. Tillverkar ni mer bröd nu så det blir billigt eller?

(Mikael Pettersson) Nej, det gör vi inte. Vi kan inte tillverka och lägga på lager så funkar det inte riktigt.

 

Martin Berg

Mediegranskare

Inga kommentarer



Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *