Expressen skriver (11/10) om en forskningsrapport där kostnaderna för klimatkatastrofer beräknas. Tidningens källa är brittiska The Guardian som fått uppgifterna från tidskriften Nature.
Nyheten bygger av allt att döma på korrekta citat av forskningsrapporten. Studien är gjord av forskarna Ilan Noy och Rebecca Newman vid Victoria University of Wellington på Nya Zeeland. De har fått resultatet genom att jämföra data om hur mycket den globala uppvärmningen har förvärrat extremväderhändelser med data om kostnader för dessa.
Dock saknas det data från flera länder. Man vet till exempel inte hur många människor som har dött av värmeböljor i Afrika söder om Sahara. Med andra ord kan både siffrorna 140 miljarder dollar och 280 miljarder vara för låga.
Vare sig Expressen, The Guardian eller forskarna sätter de globala kostnaderna i relation till “globalt BNP”, det vill säga värdet av de varor och tjänster som produceras på hela jorden under ett år.
Världens samlade BNP ligger på cirka 95 000 miljarder dollar. Det betyder att 280 miljarder dollar är ungefär 0,2-0,3 procent av världens BNP.
Den globala tillväxten ligger mycket lågt räknat kring 3-4 procent, det vill säga klimatkatastroferna kostar mindre än en tiondel av den årliga tillväxten. Det kan också jämföras med kostnaderna för covidpandemin som orsakade ett BNP-fall på 3,4 procent under 2020. Är detta relevant? Det är en bedömningsfråga.
En stor del av kostnaderna beror på dödsfall, fattiga länder drabbas hårdare än USA och Europa, och i många fall handlar det om väderkatastrofer som lägger människors hela liv i spillror. Procentsatser säger inte allt.
Men samtidigt brukar journalister sätta stora siffror i relation till exempelvis BNP eller en statsbudget eftersom ganska få läsare har en uppfattning om hur mycket exempelvis 280 miljarder dollar är. Vidare ger procentsiffran en indikation kring hur stort ett problem är i ekonomiska termer och hur stora resurser det finns för att hantera det.
Inga kommentarer