Rätt men riskfyllt lita på vetenskapliga auktoriteter 

När även etablerade klimatforskare slentrianmässigt nämner exempel på extremväder som saknar stöd i forskningen är det svårt för nyhetsredaktioner att vara källkritiska. Det pekar på behovet av fördjupningar med inriktning på aktuell forskning. 

 

Sveriges Television publicerade nyligen en intervju med Samantha Burgess, klimatforskare och biträdande direktör på EU:s forskningsorgan Copernicus. Anledningen var att oktober 2023 är den varmaste oktobermånad som uppmätts och att året som helhet likaledes kan förväntas bli rekordvarmt. 

“Folk kommer att minnas skogsbränderna och värmeböljorna, stormarna och översvämningarna som vi sett de senaste månaderna. De kommer att fortsätta, vi vet inte var eller när, men vi vet att de är mer sannolika ju varmare klimatet är”, säger Samantha Burgess.

Men av de fyra typerna av extremväder Burgess nämner är det bara värmeböljorna som har ökat. Skogsbränder, stormar och översvämningar har inte blivit fler. 

Det är förstås ett orimligt krav på en nyhetsredaktion att kontrollera alla uppgifter de får från en vetenskapligt skolad auktoritet på ett ämnesområde. Däremot finns det skäl att återkommande göra fördjupande reportage med granskning av forskningsläget. 

NMI har tidigare intervjuat journalisten Anders Bolling som reder ur fakta och delar med sig av det han anser vara de bästa källorna när det gäller klimat och där förstås IPCC:s rapporter och just Copernicus intar en särställning. 

Dagen efter intervjun med Burgess kom ett reportage om räkfiskare till häst. De bor i en by vid belgiska kusten och sägs vara de sista i sitt slag.  Men också deras liv påverkas enligt SVT av klimatförändringarna:

“Men i takt med att havstemperaturerna stiger som en följd av klimatförändringarna, förändras förutsättningarna för fisket. 

Fångsten blir mindre, och andra djur letar sig upp till Nordsjön. De här förändringarna oroar forskare.” 

Ilias Semmouri, forskare inom marinekologi vid Gents universitet är pessimistisk; “Det kan sluta med ökenlandskap på havsbotten, en plats helt utan liv” påstår han. I det reportaget skulle man gärna ha sett mer belägg för att räkbeståndet minskat just på grund av klimatförändringarna eller att dessa skulle göra att havsbotten blir en plats “helt utan liv”. 

 

 

 

 

 

Magnus Nilsson

NMI:s skribent

Inga kommentarer



Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *