TT ger sken av att ekonomisk nedgång är bra för klimatet

En TT-text som publicerats i flera tidningar ger intryck av att ekonomisk kris är bra för miljön. Men ekonomisk forskning säger att det är tvärt om. Tillväxten gör att vi har råd med miljöpolitik, menar professor Bengt Kriström. 

 
Bra att inte slänga mat. Men ingen motsätttning mellan hushållning och tillväxt.

I en TT-text som publicerats i Svenska Dagbladet, Sydsvenskan och Helsingborgs Dagblad (20/1) påstås att den ekonomiska krisen är bra för miljön och klimatet. I artikeln med rubriken ”Så kan krisen gynna klimatet” berättas om att människor konsumerar mindre, köper mer second hand och inte slänger lika mycket mat. Tendensen att köpa mindre ekologisk mat övervägs av den totala konsumtionsminskningen, menar John Magnus Roos, som är konsumtionsforskare och socialpsykolog vid Göteborgs universitet. 

“En ekonomisk kris är bra för ekologisk hållbarhet”, fastslår han. 

Hushållning är förstås bra, men är det verkligen så att kris och utebliven ekonomisk tillväxt är bra för miljön? 

Bengt Kriström, professor i naturresursekonomi vid Sveriges lantbruksuniversitet i Umeå, anser inte det. Tvärt om. 

– Ekonomisk tillväxt innebär att vi har råd med mer miljökvalitet, säger han till NMI. Vi vet också att efterfrågan på miljökvalitet är beroende av inkomst. När vi blir rikare vill vi ”konsumera” mer miljökvalitet. Den miljöpolitik som behövs blir också mindre betungande, eftersom den i sig innebär att vi måste avstå ifrån materiell konsumtion.   

Krisström påpekar att det förstås inte riktigt är så enkelt. När Kina och Indien växer kommer detta att innebära högre klimatbelastning under en tid. Det är de ”mogna” ekonomierna som har avlänkat de fossila bränslena. 

– Men tillväxten i sig blir annorlunda framöver, i någon mening ersätts betong av dataspel, bland annat via AI-revolutionen. 

 För svensk del innebar tillväxten fram till ungefär 1970 ökade klimatutsläpp varefter det skedde en avlänkning.  

– En delförklaring är att vi då började med en aktiv miljöpolitik, vilket kan ha berott på att vi då fick råd med att detta.   

 – Til syvende og sidst måste vi sätta pris på växthusgaserna i ett globalt samarbete om vi vill lösa klimatfrågan. Jag ha svårt att se hur detta skall kunna gå utan ekonomisk tillväxt. Att tro att nolltillväxt löser problemen strider mot tillgänglig teori och empiri, det gamla östblocket ger lite insikt i detta, menar Bengt Kriström.

 

 

 

 

 

Magnus Nilsson

NMI:s skribent

1 kommentar


  1. Fredrik Bruno skriver:

    ”Naturen vinner nog till slut, när människan har rotats ut.”
    efter sagesmännen Trazan och Banane, från SVT från min barndom


Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *