Svenska Dagbladet blandar ihop korten om kärnkraften

Svenska Dagbladets Birgitta Forsberg har i en intervju med regeringens nytillträdde kärnkraftssamordnare Carl Berglöf blandat ihop korten angående några centrala förhållanden i elsystemet. NMI reder ut.

 
Här sitter Svenska Dagbladet. Foto: Schibsted.

Birgitta Forsberg har plockat bitar ur olika källor för att driva sin tes, att ny kärnkraft egentligen inte behövs, som skapar en missvisande helhetsbild.

Forsberg ställer frågor till Carl Berglöf och drar egna slutsatser:

Många experter, bland andra Energimyndigheten, anser att det går att bygga ut elsystemet utan ny kärnkraft.

– Jag har inte sett någon övertygande studie om att ett system där vi inte bygger ny kärnkraft faktiskt kommer att fungera.

Men till exempel Chalmers har ju gjort en sådan studie?

– Det är inte en elsystemstudie, det är en elmarknadsstudie. Man har inte tittat på hur systemet faktiskt ska kunna leverera och överföra el på ett driftssäkert sätt.

Chalmers studie tar dock, ända ner på timbasis, upp hur Sverige kan parera när det inte blåser.

Forsberg hävdar alltså att Energimyndigheten ”anser att det går att bygga ut elsystemet utan ny kärnkraft.” Men i själva verket uttrycker sig Energimyndigheten på motsatt sätt i sin scenarioanalys: det är inte möjligt att bygga ut elsystemet utan kärnkraft.Med den kunskap vi har idag ser vi inte att en kraftig elektrifiering är möjlig utan goda förutsättningar för samtliga fossilfria kraftslag.”, skriver Energimyndigheten.

När det gäller referensen till Chalmers studie så är den inte heller rättvisande. Chalmersstudien bedömer överhuvudtaget inte driftssäkerhetsaspekterna i elsystemet, utan utgår ifrån elmarknadens förmåga att förmedla effekt. Det är två olika saker, och båda måste tas i beaktande för ett fungerande elsystem.

Forsberg fortsätter angående hur ”robust” det svenska elsystemet är idag:

Samtidigt skriver Energimyndigheten tvärtom i en rapport från december 2023: ”Robustheten i det svenska elsystemet är relativt god på sikt även om inga investeringar i ny kärnkraft görs.”

Det är Svenska kraftnät som har ansvaret för robustheten i det svenska elsystemet, inte Energimyndigheten. Skörheten och bristen på planerbar effekt särskilt i södra Sverige – som Svenska kraftnät många gånger problematiserat – har lett till omfattande begränsningar av överföringskapaciteten i kraftnätet, vilket i sin tur är en viktig orsak till höga elpriser för hushåll och företag. Hade elsystemet varit tillräckligt robust hade de här begränsningarna inte behövts.

Den viktiga frågan är hur mycket ytterligare överföringskapaciteten i det framtida elsystemet kommer att behöva begränsas om ingen ny kärnkraft tillkommer, och därmed är ännu mindre robust och ännu dyrare för kunderna, men den ställer inte Birgitta Forsberg.

***

SvD fick ändra rubrik

Svenska Dagbladet använde först rubriken ”Det är klart att det går att klara sig utan ny kärnkraft” som skulle syfta på något Berglöf sagt. Det är en ohederlig rubriksättning, och den ändrades senare till ”Går utan ny kärnkraft – ’men kostnaden skyhög'”. I papperstidningen förmedlas den tidigare rubriken.

Energimyndigheten skriver:
På längre sikt finns många möjliga utvecklingsvägar för framtidens elproduktion. Alla kraftslag har sina för- och nackdelar. Den framtida elproduktionsmixen är starkt beroende av hur acceptansen i samhället ser ut för olika kraftslag. Med den kunskap vi har idag ser vi inte att en kraftig elektrifiering är möjlig utan goda förutsättningar för samtliga fossilfria kraftslag.

Vi har samtidigt en stor potential på sikt av framför allt landbaserad vindkraft, befintlig kärnkraft, havsbaserad vindkraft och ny kärnkraft. Alla de kraftslagen bedöms ha en lönsamhet på sikt i de energisystemmodelleringar som gjorts.

 

 

 



Inga kommentarer



Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *