“Sveriges fossila subventioner ökar till 31 miljarder” är en rubrik från Dagens Nyheter den 18 januari. Det överraskade säkert många som vet att fossila bränslen är högt beskattade. Av bensinpriset är över hälften skatt. Men det beror på definitionen av termen “subvention”.
Längre ner i den aktuella DN-artikeln framgår att med “subventioner” avses sänkningar i vissa skattesatser, inte att det faktiskt går skattepengar till att göra fossila bränslen billigare:
“Förra året uppgick de fossila subventionerna i Sverige till 31 miljarder kronor. Det är en ökning med 10 procent jämfört med 2022, då subventionerna uppgick till 28,2 miljarder kronor.
Det visar den årliga sammanställning som Naturskyddsföreningen gör genom att granska regeringens budget. Subventionerna handlar om undantag från avgifter, energiskatt och koldioxidskatt för fossila bränslen som gör det billigare att släppa ut växthusgaser.”
Men i en artikel från den 14 september 2023 med rubriken “Fossila subventioner på nya rekordnivåer – trots att de ska fasas ut” förklaras att det finns olika sätt att beräkna subventionerna internationellt. Ett är se skattelättnader som subventioner vilket International Energy Agency gör i sina beräkningar. IEA påpekar dock att det finns länder som faktiskt använder statliga budgetmedel för att hålla nere konsumentpriserna, men det handlar om några utvecklingsländer och länder som själva är oljeproducerande.
I den artikeln tillkommer ytterligare en definition av termen subventioner. Nämligen Internationella valutafondens (IMF) som även räknar in externa kostnader:
“External costs include contributions to climate change through greenhouse gas emissions, local health damages (primarily pre-mature deaths) through the release of harmful local pollutants like fine particulates, and traffic congestion and accident externalities associated with the use of road fuels.”
Artikeln innehåller också en diskussion om skattesänkningar är samma sak som subventioner.
Men ofta får inte läsaren eller lyssnaren någon ledning för att veta vad som avses. Sveriges Radio har en nyhet med rubriken “Tyskland subventionerar elpriser – värt 130 miljarder” där det är omöjligt att avgöra.
När SvT rapporterar om IEA:s beräkningar är det också svårt. Och vad innebär det när DN (10/6 23) skriver att “Den norska regeringen planerar nu att öka produktionen av olja och gas åtminstone fram till 2025. Det finns inga planer på att fasa ut den fossila industrin. De norska subventionerna till fossilindustrin låg på 361 miljoner dollar, 3,9 miljarder svenska kronor, år 2021…”.
I DN (5/3 23) om havsbaserad vindkraft förefaller dock “subvention” betyda just det som man vanligtvis antar:
“Flerpartiuppgörelsen om energi 2016 sade att man skulle slopa anslutningsavgiften för havsbaserad vindkraft för att öka konkurrenskraften för ett energislag som låg i träda i Sverige.
(—)
… utredningen av en subvention fortsatte och förra vintern sjösattes ett nytt system av den socialdemokratiska regeringen.
(—)
Tanken var att skattebetalarna skulle stå för kabeln ut till territorialgränsen, resten skulle vindkraftsföretagen stå för.”
Sammanfattningsvis används termen subvention på lite olika sätt av både organisationer och myndigheter, vilket avspeglar sig i medier. I de citerade DN-artiklarna görs dessutom insatser för att hjälpa läsaren. Men i många fall är det oklart vad som avses och användningen av termen är inte konsekvent.
Inga kommentarer