Tyskt kolkraftverk.
Det var 2011 som Tyskland lanserade sin stora energiomställning, den så kallade Energiewende. Det har länge rått stor enighet i Tyskland om Energiewende, men den senaste tiden har debatten om realismen i Energiewende tilltagit.
Nu får den tyska politiken svidande kritik av ”Bundesrechnungshof” som är den tyska motsvarighet till den svenska Riksrevisionen. Tyskland har inte lyckats bryta sitt beroende av gas och kol och de tyska energipriserna har stigit brant vilket slagit hårt mot det näringslivet. Samtidigt har Tyskland gått från att vara en nettoexportör av el till importberoende. Efter Rysslands invasion av Ukraina har läget förvärrats. Tysklands elproduktion 2016 var baserad på fossila bränslen till 43,9 procent och år 2022 till 43,6 procent.
Bundesrechnungshof kallar den tyska politiken för ”verklighetsfrämmande” och ”förvrängd” och Bundsrechnungshofs president Kaj Scheller skriver:
Förbundsregeringen har inget fungerande system för styrning och uppföljning av Energiewende. Otillräcklig kapacitet och verklighetsfrämmande åtgärder äventyrar en säker elförsörjning, liksom också de mycket höga kostnaderna. En falsk bild ges av de faktiska kostnaderna för omställningen. Förbundsregeringen kan inte säkerställa att denna genomförs med så lite miljöbelastning som möjligt. Förbundsregeringen måste brådskande lägga om kursen, för att omställningen ska kunna lyckas.
NMI kan inte hitta en enda artikel eller inslag i de stora svenska medierna som tar upp den här kritiken. Svensk medias rapportering kring Energiwende och dess konsekvenser under det senaste halvåret har på det hela varit sparsam. Det finns enstaka exempel på publiceringar som lyfter fram kritiken, men mest handlar det om hinder för den tänkta omställningen.
NMI frågade Sveriges Radios ekonomiredaktion om de alls rapporterat om de senaste månadernas debatt om Energiewende. Inte minst Sveriges Radios Tysklandskorrespondent Daniel Alling har i flera lärorika reportage skildrat energifrågorna i Tyskland från en rad olika perspektiv. Däremot har inte han eller någon annan på Sveriges Radio intresserat sig för kritiken från Bundsrechnungshof eller andra som ifrågasatt realismen i projektet. Snarare har det handlat om röster som lyft fram att omställningen borde gå snabbare, kritik mot ökad användning av kol och naturgas och lokala konsekvenser av omställningen.
Sveriges Radio publicerade nyligen ett inslag om hur små solcellsanläggningar som hängs upp på balkongen kan bidra till energiomställningen.
”Att göra sin egen el med ett så kallat balkongkraftverk har blivit allt populärare i Tyskland. Även om kraftverken är små så menar forskare att de tillsammans utgör ett viktigt bidrag till den tyska energiomställningen”.
I Januari rapporterade Daniel Alling i ett inslag om att tankesmedjan Agora Energiewende kunde visa att Tysklands koldioxidutsläpp är de lägsta på 70 år.
Minskningen beror bland annat på att tysk industri dragit ner på produktionen på grund av dålig konjunktur, minskad produktion av el från kol och ökad import av el. Därför måste utbyggnaden av förnybar el gå snabbare menar studiens författare.
Inslaget beskriver inte närmare varför den tyska industrin dragit ned på sin produktion – nämligen i hög grad de stigande energipriserna.
Det gör däremot DN i en artikel från i september förra året. Här beskrivs hur det tyska företaget Hellma Materials som ska bygga en ny fabrik i Trollhättan.
”Sommaren 2022 hade vi två strömavbrott. Skadorna kostade oss över en miljon euro. För mig var det symboliskt för hur illa ute den tyska energimarknaden är”, uppger företagets vd Thomas Töpfer till DN.
DN tar också upp det tyska näringslivets kritik mot Energiewende i artikeln.
”Sex av tio företagsledare uppger att de saknar tillit till den tyska energipolitiken och har svårt att planera för framtiden. Över hälften av bolagen anser att omställningen till förnybar energi, en process som i Tyskland kallas Energiewende, påverkar dem negativt. En så mörk bild av omställningen har DIHK inte registrerat sedan de påbörjade sina årliga undersökningar för drygt tio år sedan”.
Även i en artikel av nyhetsbyrån TT där den tyska oppositionspartiet CDU:s ledare Friedrich Merz intervjuas tas kritiken mot den tyska energipolitiken upp.
”Det var rätt beslut av Sveriges regering att inte lägga ner kärnkraften, utan i stället bygga ut den”, säger han till TT.
I TT:s artikel nämns också kritiken mot Energiewende.
”Tysklands så kallade ”Energiewende”, energiomställning, går trögt, och industrin klagar över att konkurrenskraften blir lidande på grund av den dyra elen”.
Den tyska rapporten är förstås skriven på tyska. Rysligt förargligt!
Hej Mats,
jag har återkommande rapporterat om problemen som de relativt höga energipriserna som tysk industri har.
I detta längre reportage från strax före jul t ex uttalar sig energiansvarige hos tyska motsvarigheten till just Svenskt Näringsliv som saken och säger att energipriserna är det största problemet. Där hörs också VD:n för ett av de största industriföretagen som vittnar om problemen och varnar för konsekvenserna.
https://sverigesradio.se/artikel/europas-ekonomiska-motor-hackar
Publicerar länken så alla kan förvissa sig om att det stämmer.
Jag tycker man genom min totala rapportering får en tydlig bild av det som Bundesrechnungshof tar upp i sin rapport.
Mitt nästa stora reportage om hur det går för Energiewende, en jättefråga inte minst för Sverige, kommer snart Lyssna gärna då.
Hej Daniel, tack för synpunkter. Jag och NMI som särskilt bevakar energirapporteringen i svenska nyhetsmedier uppskattar din rapportering från Tyskland, det hoppas jag framgår av artikeln. Den invändning som vi ändå menar är befogad – möjligen är vi allt för petiga – handlar om att rapporteringen om kritiken mot Energiewende som politiskt projekt är knapp. Det är en kritik mot bristande politisk realism utifrån ekonomiska, miljömässiga och tekniska aspekter mot ett av den tyska regeringens tyngsta projekt under över ett decennium. Klart underrapporterat tycker vi. Det reportage som du länkar till (som vi lyssnat på jämte många fler) är informativt, men handlar snarare om att industrin tycker att omställningen går för långsamt än att projektet är orealistiskt.
Mvh
Mats Olin
Hej, tack för svar.
I er artikel tycker jag dock huvudkritiken mot min rapportering är att jag inte skulle ha tagit upp de relativt högre tyska energiprisernas negativa effekter för tysk industri.
Det framgår ju tydligt i reportaget som jag länkar till att jag gör och det ville jag här förtydliga att i det avseendet är er beskrivning av min rapportering inte fullständig.
I övrigt tycker jag, som sagt, att i min totala rapportering om tyska Energiewende, det tydligt framstår att det finns en intensiv debatt och kritik mot hur den genomförs. Sen hur ofta man rapporter om detta kan man förstås ha olika åsikter om, men hos oss är det ju också en balansering mot andra viktiga ämnen.
Tycker dock, utan att på något sätt ta ställning, det är intressant att notera att Bundesrechnungshof inte ifrågasätter Energiewende i sig utan huvuddraget i rapporten är att det går alldeles för långsamt på flera områden i den och att den sittande regeringen gör ett för dåligt arbete i den.
Tycker också kritiken som allmänt finns i Tyskland från alla möjliga håll, inklusive Bundesrechnungshof, kring realismen i den s k Kraftverksstrategin är mycket intressant. Den som handlar om gasdrivna kraftverk som back-up alltså, först naturgas sen vätgas.
Finns mycket att rapportera om på detta område.
Och skulle något parti på ett tydligt sätt börja propagera för en stor, tysk kärnkraftssatsning så kommer vi förstås rapportera om det också. Än så länge finns ingen sådan, vad jag vet, men i mina reportage nämns vid några tillfällen några av de som skulle vilja se en sådan satsning.
Tack i övrigt för vänliga ord och lyssning,
mvh Daniel Alling
Rätt talande när ett bra reportage som ditt ensidigt fortsätter att visa på att Tysklands envetna ensidiga energisatsning är nödvändig. Inte ett ord om nedlagda 160TWh kärnkraft haft påverkan på krisen inte heller att budgethålen som författningsdomstolen underkänner beror mestadels på paniksatsningar på Vätgas, Fossilgas batteristöttning och ekonomisk stöttning till Industrin på grund av för dyrt elsystem. du lyckas istället klämma in att man lyckats ersätta den ryska gasen på annat sätt dock säger du inget om att den ersatte kärnkraften och nu ersätts den med Import och ökad kolförbrukning. Enögd var ordet men i övrigt ett bra reportage
Jag kan för mitt liv inte förstå hur man samtidigt betraktar klimatförändringarna som en kommande katastrof som kommer att göra livet outhärdligt här på vår lilla gulliga planet och samtidigt avvisa de alla tankar på att använda kärnkraft för att lösa samhällets energibehov.