Just nu installeras det väldigt många batteriparker i Sverige. Enligt en kartläggning av tidningen Ny Teknik fanns det 11 batteriparker med en energilagrinskapacitet om 107 MWh i drift förra året. I år kommer 27 nya parker att byggas och utöver dessa ligger 46 parker i planeringsfasen.
Det har producerats flera inslag och artiklar om etableringen av batteriparker det senaste halvåret, inte minst av Sveriges Television och Sveriges Radio. NMI kan konstatera att man behandlar det här ämnet tämligen okritiskt och att det ges en delvis missvisande bild av vad batterierna gör.
De etablerade batteriparkerna framställs som ”powerbanks” med tillräckligt med effekt för att ”driva en elbil 1,5 varv runt jorden”, eller för att ”driva 14 000 dammsugare”.
”Batterilager kan hjälpa till att leverera ström även när det inte finns solljus eller när det inte blåser så mycket”, säger Sveriges Radio-journalisten Mona Hambraeus och ger en missvisande bild av batteriernas förmåga.
Batteriparker är lämpliga för att leverera stödtjänster till Svenska kraftnät och att leverera effekt under kortare tider, men kan inte säkra upp effektbehovet för en stad eller ett land under särskild lång tid. Enligt energianalytikern Christian Holtz klarar de batteriparker som installeras idag att köra på full effekt cirka en timme. Sedan måste de laddas om.
NMI kan inte hitta något inslag där det ställs några kritiska frågor kring detta. Snarare ges intrycket att batteriparker kan ersätta den planerbara produktionen genom att lagra energi.
Drivkraften bakom den här utvecklingen är att Svenska kraftnäts efterfrågan på så kallade stödtjänster växer kraftigt. Förenklat är stödtjänster en effektresurs som Svenska kraftnät kan använda för att balansera elsystemet och återställa frekvensen till 50 HZ när det behövs. Svenska kraftnäts stigande behov av stödtjänster är i sin tur framförallt en konsekvens av att det har fasats in en större andel variabel elproduktion (vind- och solkraft) i elsystemet.
”Behovet och därmed volymerna kommer att öka kommande år för vissa stödtjänster vilket bland annat beror på nya principer för balansering, ökad andel variabel kraftproduktion samt minskad andel synkront ansluten produktion”, skriver Svenska kraftnät i slutrapporten från Pilotstudien: Leverans av stödtjänster från resurser med variabel produktion eller förbrukning.
Batteriparker och andra resurser som har möjlighet att snabbt kunna tillgodose effekt på stödtjänstmarknaden kan idag tjäna mycket pengar eftersom marknaden växer snabbt i både volym och värde.
”Alla initiativen har kommit väldigt fort. Det som driver det här är att det för närvarande är så extremt lönsamt att sälja stödtjänster till Svenska kraftnät, uppgav Bo Normark, industristrateg på det EU-finansierade investeringsbolaget EIT Innoenergy till Ny Teknik.
***
Foto: Vattenfall
Inga kommentarer