Krys Henrik Kennedy menar att journalister generellt sett litar på att offentlig verksamhet vill väl även om de samtidigt inser att den inte är särskilt effektiv. Men det förtroendet har man inte på samma sätt för privat driven välfärd. Och han vänder sig starkt emot den här uppfattningen. - Vissa journalister tror att vårdföretag tjänar på att fuska, säger han.

Med 25 års erfarenhet av utvecklingsfrågor i sjukvården konstaterar Catharina Barkman att journalister som regel är mycket tillmötesgående, men ganska ointresserade av de ekonomiska frågorna i vården. - Det kan ha att göra med journalisternas personliga intressen, kunskaper och kanske också värderingar, säger hon till NMI.

Kommunernas tidning Dagens Samhälle fick en tydligt ekonomisk inriktning under några år. Torbjörn Carlbom var redaktionschef: "Det handlade om vad man får för pengarna, till exempel kvalitetsjämförelser. Hur presterar egentligen friskolor och vårdcentraler?" Men den nya inriktningen var inte okontroversiell.

En ny NMI-rapport undersöker hur vårdens ekonomiska frågor beskrivs i fyra nyhetsmedier. Att vården har för lite resurser är ett dominerande perspektiv.

Nyhetsmedierna har intresserat sig mycket för frågan om friskolor ska få gå med vinst. Men när en friskola får ett föreläggande från Skolinspektionen på grund av förlust är intresset för de skolekonomiska frågorna som bortblåst.