Sveriges Radios Tomas Ramberg kommenterar ofta energipolitiken. Han gör det skenbara valet mellan vind- och kärnkraft till en ideologisk fråga, och en fråga om politiskt spel. När verkligheten – de stora tekniska utmaningarna för Sveriges elsystem – aldrig får plats blir helhetsbilden missvisande. NMI har gått igenom 13 Ramberg-inslag om energifrågor.

Under 2022 har Sveriges Radios miljö- och klimatreporter Mona Hambraeus rapporterat mycket om energifrågor. När hon rapporterat om kärnkraften har det mest handlat om det farliga avfallet (minst nio inslag), men när det handlat om vindkraften är det hinder för utbyggnad som lyfts fram. Hambraeus är den andra journalisten som NMI specialgranskar om energifrågor. Helena Giege som är tf inrikeschef på Ekot håller inte med om NMI:s slutsatser.

Marie-Louise Kristola är Sveriges Radios klimatkorrespondent och rapporterar ofta om energifrågor. Hon har under 2022 gjort fördjupande reportage från Europa om både vind- och solkraft, men inte om kärnkraft. När hon rapporterade om energiomställningen i Nederländerna kom inte satsningen på kärnkraft med. När Kristola rapporterar om förnybara energikällor dominerar fördelarna, men i rapporteringen om kärnkraft är skildringen mer kritisk. Marie-Louise Kristola håller inte med.   

I våras sände Vetenskapens Värld två program som riktade skarp kritik mot de senaste decenniernas skolreformer. Tio tittare anmälde programmen till granskningsnämnden och menar att flera påståenden saknar forskningsstöd, men SVT hävdar i sitt yttrande det omvända. Nämnden väljer då att gå på SVT:s linje, utan att göra en egen bedömning av forskningsläget, och ordföranden Ulrik von Essen avstår från att svara på frågor om beslutet.

I rapporteringen om den nya klimatbudgeten så är det miljöorganisationernas perspektiv som lyfts fram. Både DN och SvD har låtit Världsnaturfonden och Naturskyddsföreningen kommentera och kritisera den nya klimatbudgeten.