Regeringens havsvindkraftbeslut har fått stor uppmärksamhet. Att detta grundläggande påverkar planerna på vätgasproduktion finns sällan med i rapporteringen, skriver Svenolof Karlsson. I praktiken utgör havsvindkraften och vätgasen varandras förutsättningar.

Northvolt har blivit en ögonöppnare, men generellt verkar förhoppningsindustrierna i den gröna omställningens namn vara ett knepigt ämne för journalister. Har godhetssyndromet tagit över viljan till kritisk granskning? Svenolof Karlssons förslag till mediebranschen är att sätta medarbetarna på skolbänken med lärare av Peter Bensons och Torbjörn Isacsons typ.

Utöver det fysiska fundament, som handlar om hur elektronerna beter sig i ett elsystem, är energifrågorna även politik, och det på högsta nivå. Normalt sett borde temat locka politikjournalister med någon ambition. Ändå, sett till de ledande svenska medierna, lyser en energijournalistik värd namnet med sin frånvaro. Är problemet helt enkelt att dagens journalister inte längre förstår sig på siffror, frågar energijournalisten Svenolof Karlsson.

Aldrig förr har så många nya, stora svenska elslukande industriprojekt varit aktuella. Bilden har satt sig att Sverige inte hinner bygga ut elproduktionskapaciteten i nödvändig takt. Men ännu syns ingen ökning i elanvändningen. Denna har de facto stått stilla i Sverige i 40 år. Inte heller första halvåret 2024 visar någon ökning. Det är hög tid för medierna att ställa frågor kring det här temat, anser energijournalisten Svenolof Karlsson.

I en ny bok tar den tyske vetenskapsjournalisten Axel Bojanowski upp den egna yrkeskårens hantering av klimatfrågan till kritisk granskning. Slutsatsen är i ett trovärdighetsperspektiv förödande. Ett symbiotiskt förhållande mellan journalister, politik och globala miljardstiftelser sätter en ensidig alarmistisk prägel på mediernas innehåll. De klassiska journalistiska principerna överges. Bojanowskis bok har likheter med den nya NMI-boken "Professionell klimatbevakning".