Både Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter publicerade under lördagen artiklar om olika aspekter av problemen med elförsörjningen och de höga elpriserna. I båda fallen handlar det om ambitiösa, långa texter som på ett initierat sätt förklarar de höga elpriserna och vad som behöver göras. Artiklarna är exempel på djuplodande och nyanserad journalistik om det komplicerade elsystemet, som knappast förekom för bara något år sedan.
Men, i Dagens Nyheter ges en missvisande bild av framtidens energisystem: att det är realistiskt att bygga ett elsystem till 2040 som består av enbart vind och solenergi. Miljöpartiets Lorentz Tovatt får utan motfrågor påstå att det skulle vara möjligt. DN ger en bild av att det finns ett val mellan ett elsystem med eller utan planerbar kraft.
”Fram till 2040, när vi måste ligga på nollutsläpp, då kommer sol och vind helt att ha tagit över.”, säger Tovatt i Dagens Nyheter.
”Kärnkraftsanhängarna menar att det inte räcker; mer planerbar elproduktion som inte är väderberoende behövs också för att få balans i systemet, anser de.”, fortsätter Dagens Nyheter.
Men det här handlar inte om åsikter, eller att man kan välja bort planerbar elproduktion, som Dagens Nyheter ger sken av. Det handlar snarare om bedömningar av grundläggande fysiska förutsättningar för elsystemet.
Svenska kraftnät ansvarar för driftssäkerheten i elsystemet, och myndigheten har under många år varit tydlig med att en kraftfull utbyggnad av vind och sol kommer att kräva en kraftfull utbyggnad även av planerbar kraft.
”Flexibel elanvändning, lagring och lagring i kombination med oplanerbar elproduktion (är) inte tillräckligt för att klara omställningen av kraftsystemet. Ett tillskott av planerbar elproduktion kommer också att behövas”, skriver Svenska kraftnät i sin systemutvecklingsplan.
Det kommer att behövas stora investeringar i planerbar kraft, har den ansvariga myndigheten Svenska kraftnät understrukit. Det finns tekniskt möjliga alternativ till kärnkraften, exempelvis gaskraft, men det löser sig inte med enbart vind och sol, enligt myndigheten.
I Svenska Dagbladet-artikeln, skriven av Birgitta Forsberg, inkluderas en utförlig diskussion om behovet av planerbar kraft.
Det finns förvisso politiker och även vissa forskare som anser att det inte behövs mer planerbar elproduktion, men deras argument och åsikter får anses väga mycket lätt. Den fråga som borde ställas till dem är: ”Om ni inte vill ha kärnkraft, vilken planerbar kraft vill ni då bygga ut?”.
****
Från Dagens Nyheters artikel av Helena Sjödin Öberg och Hans Rosén
Även för Miljöpartiet, Moderaternas motpol i energipolitiken, är elkrisen en tung valfråga. Men MP ser inte kärnkraften som en långsiktig lösning.
– Den kärnkraft vi har i dag ska få rulla på men vi tror inte att ny kärnkraft har en chans. Den är dyr och tar lång tid att bygga ut. Fram till 2040, när vi måste ligga på nollutsläpp, då kommer sol och vind helt att ha tagit över, säger Lorentz Tovatt, MP:s klimatpolitiska talesperson.
MP:s lösning är att förnybar energi kombineras med lagring av el och ett smart elsystem där användningen bättre anpassas efter tillgången. På så sätt ska stabilitet uppnås även när vindkraftverken inte snurrar. Kärnkraftsanhängarna menar att det inte räcker; mer planerbar elproduktion som inte är väderberoende behövs också för att få balans i systemet, anser de.
****
Från Svenska kraftnäts Systemutvecklingsplan 2022 – 2031.
”Med nuvarande utveckling i Sverige sker ökningen i elproduktion i första hand genom ny vindkraft, även om solkraft kan komma att utgöra en ökande del. Svenska kraftnät ser i dag inte några tydliga signaler om att andra typer av elproduktionsanläggningar konkret är planerade, även om biobränsleanläggning och små kärnkraftsanläggningar diskuteras. Detta är den grundläggande orsaken till många av de utmaningar som vi tar upp i systemutvecklingsplanen, eftersom en minskande andel planerbar elproduktion innebär stora utmaningar för elkraftsystemets leveranssäkerhet.”
…
”Utifrån ett helhetsperspektiv för kraftsystemet, där exempelvis även behoven för att upprätthålla systemstabiliteten beaktas, blir flexibel elanvändning, lagring och lagring i kombination med oplanerbar elproduktion inte tillräckligt för att klara omställningen av kraftsystemet. Ett tillskott av planerbar elproduktion kommer också att behövas.”
Inga kommentarer