Elen miljöfråga snarare än jobbfråga i medierna

 Sydsvenska handelskammaren skrev på Dagens Industri om hur elpriserna påverkar konkurrenskraft och arbetstillfällen:

“…Sverige, som helhet, kan gå miste om upp mot 200 000 sysselsättningstillfällen. Om effektsituationen inte förbättras så kan SE3 och SE4 förlora upp till 100 000 arbetstillfällen fram till 2030. 

Men skulle situationen förbättras i Sydsverige – enligt Effektkommissionens förslag – ser det betydligt bättre ut. Då blir utfallet att upp till 70 000 nya arbetstillfällen skapas fram till 2030!” 

Det här är förstås ett viktigt perspektiv i debatten om det svenska elsystemet.

Så hur har en av Sveriges viktigaste ekonomiredaktioner rapporterat om den här frågan det senaste året? Inte alls visar det sig. Snarare diskuteras utbyggnaden av elnätet som en miljöfråga och förutsättning för omställning från fossila bränslen i industri och transporter.

I  Sveriges Radios Ekonomiekot Extra diskuteras de mest spännande händelserna inom samhällsekonomi och näringsliv, enligt programmets egen avsiktsförklaring. NMI gick igenom listan på alla program ett år bakåt och lyssnade på de inslag som enligt rubrikerna kunde tänkas behandla ämnet elpriser och företagen och jobben. Men inget av de programmen berörde frågan mer ingående. 

Ett avsnitt som kommer nära frågan är “Därför vill industrin betala för ny kärnkraft” från den 9 januari. Utgångspunkten är en debattartikel i DN (8/1) där ett antal industriledare öppnar för att medverka till finansieringen av ny kärnkraft. Men inte heller det programmet går in på frågan om konkurrenskraft och tillväxt. Perspektivet är snarast industrin som särintresse. 

I december 2023 sände Ekonomiekot Extra ett inslag med ett industriellt perspektiv på utbyggnaden av elsystemet. Vikten av industrins omställning av miljöskäl stod ännu en gång i fokus snarare än arbetstillfällen.

Den som vill veta hur elpriserna kan tänkas påverka arbetstillfällen och BNP har ganska svårt att få sin vetgirighet stillad av de stora nyhetsredaktionerna, inkluderat de som rapporterar regelbundet om energipolitik och elpriser. 

Per Tryding, vice vd på Sydsvenska handelskammaren, är en av undertecknarna av debattartikeln på Dagens Industri och han bekräftar bilden. 

-Vi presenterade rapporten på ett seminarium i Ystad och fick en del press. Bland annat skrev TT. Men innan dess har frågan om elprisernas betydelse för industrins konkurrenskraft och jobben inte varit medialt uppmärksammad. I vilket fall inte i relation till hur stor roll de spelar. Billig el har varit en förutsättning för höga löner, höga arbetsgivaravgifter och hög sysselsättning. Kopplingen mellan billig el och välstånd är mycket konkret, utöver vikten av låga kostnader för konsumenterna.  

NMI undersökte tidigare i år hur Ekonomiekot Extra rapporterat om effektiv klimatpolitik. Det visade sig att resonemangen ofta rör kostnader och vem som skall betala, men inte vad som är mest kostnadseffektivt för att uppnå klimatmålen.