Magnus Gylje, chef för Vetenskapsradion, Thomas Peterssohn, chefredaktör Ny Teknik och Katarina Andersson moderator på IVA:s seminarium om mediebevakning.
På måndagen arrangerade IVA seminariet, ”Hur hanterade medierna valrörelsens hetaste fråga”. Det handlade så klart om energifrågan som under förra sommaren snabbt seglade upp och blev en av valrörelsens mest debatterade fråga.
Ulrika Beck-Friis, föreståndare på Institutet för mediestudier, pekade dock på att rapporten Medievalsundersökningen 2022 visar att mediernas dagordning på valdagen toppades av lag och ordning, följt av ekonomi, energi, invandring och miljö.
En viktig orsak till att energifrågan blev så uppmärksammad var att den spillde över på ekonomi- och plånboksfrågorna eftersom elpriserna steg kraftigt under sommaren 2022.
”Inte sedan löntagarfondsdebatten och kärnkraftsomröstningen på 1970- och 80-talet har en enda fråga dominerat så mycket som energi gjorde den senaste valrörelsen. Frågor som ställde var vilka konsekvenser skulle elpriset få för hushållens ekonomi? Och vilka konsekvenser skulle kärnkraften få på kommande elräkningar? Det var något helt nytt för en svensk valrörelse”, sa Ulrika Beck-Friis
Markus Wråke, vd på Energiforsk, var inbjuden för att ge sin syn på hur medierna bevakade energifrågorna. Han konstaterade att intresset för energifrågorna helt plötsligt exploderade.
”Jag har jobbat med de här frågorna i 25 år och ingen har i princip brytt sig och så ringer plötsligt tidningen Kamratposten och vill ha en intervju”.
På det hela anser han att medierna gjorde ett bra jobb även om man ibland var lite väl enögd. Ett exempel som han lyfte var den rapport som Energiforsk släppte som visade att effektsituationen i södra Sverige skulle varit bättre om kärnkraftverken Ringhals 1 och Ringhals 2 varit kvar i drift.
Men rapporten visade också att effektläget skulle ha varit bättre om en större havsbaserad vindkraftspark varit i drift utanför Södra Sveriges kust.
”Jag kan tycka att vårt konstaterande om kärnkraften fick lite väl mycket uppmärksamhet och här undrade jag ibland om journalisterna hade läst hela rapporten och inte bara den del som en politiker valde att lyfta fram”.
Han menade också att mediernas frågor ofta tenderade att vara de samma.
”Jag upplevde jag att journalisterna var genuint nyfikna och ville förstå även om frågorna blev ganska smala. Det blev mycket frågor om vad det kommer det att kosta nu och om ett år eller vems fel det är att vi hamnat i den här situationen. Det var en väldigt vanlig fråga”.
Här tycker han dock att forskarvärlden skulle ha kunnat vara mer proaktiv.
”Det behöver inte vara så att journalisterna är styrda av en egen agenda. Det ligger också ett ansvar på oss som arbetar med fakta att få ut den ordentligt. Vi kan bli lite för passiva som forskare”.
Lina Bertling Tjernberg, professor i elkraftnät på KTH märkte, noterade att energifrågan snabbt blev polariserad och att det märktes i medierna. Här var polariseringen mellan kärnkraft och vindkraft särskilt tydlig.
”Jag kände att vänta nu, vad är det som händer här? Här finns det några aktörer någonstans, jag vet inte vilka de är som har ett intresse av att styra den här frågan. Det gillar inte jag i min roll som forskare”.
Men hon rosade också medierna.
”Det skrevs väldigt många debattartiklar som jag tycker gjorde polariseringen värre . Här vill jag ge en eloge till journalisterna som jag många gånger tyckte var väldigt aktiva och ställde många bra frågor”.
IVA hade också bjudit in företrädare från medierna.
Magnus Gylje, chef för vetenskapsradion, menade att en orsak till att energifrågan blev så uppmärksammad är att den påverkar människor direkt.
”Elpriserna rusade och det fanns ett osäkerhetsmoment om hur saker och ting skulle utvecklas framöver. Man visste inte vad som skulle hända. Det väcker vår uppmärksamhet”.
Thomas Peterssohn, chefredaktör Ny Teknik, pekade på snabbheten i utvecklingen.
”Det kom ett kraftigt prisrally på el och det gick väldigt snabbt. Jag tror att politikerna blev lite överraskade och det gjorde att man kom med väldigt många utspel för att visa att man tog frågan på allvar”.
Samtidigt menade Ulrika Beck Friis att journalistiken under den senaste valrörelsen nästan var en spegel av vad politikerna ville prata om.
”Det behöver inte vara så konstigt. En valrörelse är politikernas arena. Det är inte journalisternas arena. Men det går också att citera rapportförfattarna till Medievalsundersökningen 2022, Bengt Johansson och Jesper Strömböck, att de etablerade medierna lämnade walkover till politikerna i dagordningsfrågan”.
Här borde journalisterna ha ställt fler kritiska frågor om energiläget, konstaterade Ulrika Beck Friis.
”Skulle en lägre reduktionsplikt sänka priset vid pump. Är den nedlagda kärnkraftverk verkligen orsaken till de höjda elpriserna. Är det egentligen möjligt att tala om en energikris i Sverige när den svenska exporten av el gick för högvarv. Sådana frågor”.
På seminariet delades även IVA:s pris för vetenskaplighet inom journalistiken, Hans Bergström-priset ut. I år gick det till Ny Tekniks reporter Linda Nohrstedt.
”Det är det svåraste journalistjobb som jag har haft, att vara energireporter på Ny Teknik, men också men också väldigt roligt eftersom man måste vara noggrann och väga sina ord noga. Energifrågan är väldigt engagerande”, uppgav en tacksam Linda Nohrstedt.
Inga kommentarer