Fel i Aktuellt om svenskarnas utsläpp – ”väldigt höga” sa Stenevi

I gårdagens Aktuellt debatterade Miljöpartiets språkrör Märta Stenevi och Moderaternas miljö- och klimatpolitiska talesperson Jessica Rosencrantz.

Rubriken för debatten var: Klimatmålet: Vilket är individens ansvar?

”Märta Stenevi, Sverige är inte ens en droppe i havet hör vi från en kvinna här (i inslaget red.anm) jag tror att Sverige står för ett par tiotals procent av de globala utsläppen av växthusgaser. Vad är ditt svar till till den här kvinnan om hennes agerande har någon påverkan alls”, inleder Aktuellts reporter med att fråga.

Märta Stenevi svarar:

”Allt vi gör har betydelse och en sak som bör vara väldigt tydlig i det här läget är att vi inte befinner oss mitt i utan i början av en klimatkris och det vi såg i inslaget innan med översvämningarna det är det vi kommer att se accelerera om vi inte klarar av att minska utsläppen. I Sverige har vi väldigt höga utsläpp per person och skulle resten av världen släppa ut i samma takt som vi gör skulle vi ha långt mycket större problem än vad vi har idag så vi har ett väldigt stort ansvar att göra det vi kan. Alla, precis alla, måste göra vad de kan för att minska utsläppen”.

Men Sverige har inte väldigt höga utsläpp per capita. Tvärtom är svenska folkets utsläpp väldigt låga.

Det visar till exempel Världsbankens index över utsläpp per capita som redovisas av Utrikespolitiska Institutet. Där hamnar Sverige långt ned i fältet med en utsläppskvot på 3,2 ton koldioxid per person. Även sajten Ourworld in data index för 2020 (bilden) visar att Sverige har låga utsläppskvoter per person i jämförelse med andra länder och världsdelar.

Diagram från Our World in Data visar Sveriges koldioxidutsläpp per capita.

Märta Stenevis uttalande i Aktuellt, som inte bemöttes av Aktuellts reporter, kan bygga på att hon även räknar med Sveriges samlade konsumtionsutsläpp. Alltså utsläpp från svenska konsumenters handel med varor och tjänster runt om i världen.

Problemet är att man inte räknar på det sättet. Den metod som länder använder när de rapporterar in sina utsläpp till FN är den territoriella metoden. Det är också den som används i Parisavtalet. Den utgår ifrån utsläpp som uppstår inom landets gränser eftersom det annars finns risk för dubbelräkning eller mer.

I en intervju i DN berättar klimatforskaren Christian Azar, professor vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg, hur han ser på saken.

”I grund och botten tycker jag att territoriella utsläpp är den lämpligaste metoden att använda i FN-sammanhang. Staterna har makt över de utsläpp som sker från deras eget territorium, och då är det rimligt att det är dessa utsläpp som de ska ha ansvar för i sitt klimatarbete och som de kan påverka när de ska nå sina klimatmål. Men om man ska göra beräkningar av vilka utsläpp som har orsakats av till exempel en importerad bil, med komponenter från flera olika länder, blir siffrorna snabbt väldigt osäkra”.

Astrid Kander, som är professor i ekonomisk historia vid Lunds universitet inom forskargruppen för hållbara omställningar över tid och rum, har tidigare uppgett till NMI att det är svårt att räkna på det sättet.

”Om alla länder ska ta fullt ansvar för både import och export och alla utsläpp som hör till den handeln, då dubbelräknar man alla utsläpp från utrikeshandeln i världen. Man räknar dem två gånger eftersom summan av alla länders import är lika med summan av alla länders export”.

Även när sajten Ekonomifakta redovisar de svenska utsläppen per capita hamnar Sverige långt ner på listan. Ekonomifakta förklarar också den främsta orsaken till de låga utsläppen. Det är Sveriges i ett globalt perspektiv unika fossilfria energimix av vatten- och kärnkraft som drar ned utsläppskvoten.