Godkänt för Ekonomibyrån men jobbskapandet saknas

I förra veckan sändes höstens sista avsnitt av SVT:s program Ekonomibyrån med journalisten Carolina Neurath som programledare. Syftet med satsningen var när den startade våren 2020 att fördjupa SVT:s ekonomibevakning. Något fördjupningsprogram om ekonomi har inte funnits  sedan programmet A-ekonomi lades ned för 10 år sedan.

Programidén är att belysa ett ekonomiskt ämne och bjuda in ett antal experter för att diskutera och problematisera kring det valda ämnet. Det har SVT och Carolina Neurath lyckats bra med i de totalt 15 program som sänts under hösten. Programserien har en övervikt mot ämnen som berör privatekonomi. Bland annat har svenskarnas växande intresse för fondsparande kopplat till vilka fonder som egentligen ger bäst resultat belysts samt att allt fler svenska blir rika på att äga sin bostad.

Tittar man närmare på programseriens olika teman blir det tydligt att Ekonomibyrån missat att ta upp ett antal aktuella frågor för Sveriges ekonomi och näringsliv. Det är så klar svårt att belysa alla aktuella och ekonomirelaterade utmaningar men det finns ett antal områden som Ekonomibyrån skulle kunna ägna större uppmärksamhet åt i den programserie som planeras för våren, exempelvis långtidsarbetslösheten och det växande utanförskapet som riskerar att permanentas, jobbskapandets förutsättningar, den ökande brottsligheten som påverkar företag och näringsliv i allt större grad, de skattehöjningar  som finansminister Mikael Damberg har flaggat för och hur elkrisen påverkar de svenska företagen.

• Sverige och svenskarna blir allt rikare. Antalet svenska dollarmiljardärer är fler än någonsin, och den samlade förmögenheten har ökat med 20% på ett år. Men frågan är om vi trots starkare ekonomi verkligen blir lyckligare? Mår man verkligen bättre när summan på kontot ökar? Blir man lycklig av pengar
• Svenskar har aldrig tidigare haft så mycket pengar placerade i fonder och 2021 ser ut att bli ett rekordår. Statistik visar att vi hellre väljer fonder med högre avgifter än billigare så kallade indexfonder. Ändå visar forskning att det inte finns något som tyder på att de dyra fonderna är bättre.
• Svenskarna sparar som aldrig förr och i Sverige och globalt växer extrema sparrörelsen FIRE där målet är ekonomiskt oberoende vid 40 års ålder. En dröm om att lämna ekorrhjulet och själv styra sin dag. Men hur kul är det jobbfria livet och hur riskabelt är det att satsa hela pensionen på börsen?
• Aldrig tidigare har svenskarna varit så rika – och det är tack vare boendet. För många har det till och med varit mer lönsamt att bo än att jobba. Och med fortsatt stigande bostadspriser blir de som är inne på bostadsmarknaden ännu rikare och gapet till dem som inte äger sin bostad växer.

• Världens börser har skakat rejält i kölvattnet av kinesiska fastighetsjätten Evergrandes skuldkris. Samtidigt har flera av coronapandemins stimulanspaket börjat dras tillbaka. Är vi på väg in i en ny ekonomisk verklighet? Och vad betyder det för världens börser?
• Hur viktig är mångfald för börsbolagen? Den frågan har blossat upp igen under hösten efter Wallenbergbolaget Investors nya mångfaldspolicy. Men hur mäter man egentligen mångfald, och ska man ens göra det? Är det bara fina ord eller märks skillnad i praktiken? Har företagen råd att missa kompetens utanför den traditionella rekryteringsbasen, och hur påverkar egentligen mångfald bolagens lönsamhet?

• Går det att rädda klimatet och samtidigt behålla den ekonomiska tillväxten? Ny teknik och så kallad grön tillväxt lyfts ofta fram som en lösning, men kritiker menar att det inte räcker för att stoppa utsläppen.
• Klädföretag producerar allt mer kläder, allt snabbare och långt mer än vi behöver. Tonvis med textilier slängs varje år, trots att produktionen av kläder orsakar enorma koldioxidutsläpp. Varför köper vi så mycket nya kläder? Och vad krävs för att bromsa utvecklingen?

• Det märks på elpriserna, i matbutiken och när du tankar bensin. Nästan allt blir dyrare, och inflationen i Sverige ligger nu på över 3 %. Så hög har inte inflationen varit sedan 2008 under den globala finanskrisen. Men Sverige är långt ifrån ensamt. I flera stora länder skenar priserna, och i världsekonomins motor USA är det nu den högsta inflationstakten på 30 år. Är inflationen bara en tillfällig effekt, eller kommer ekonomin påverkas även långsiktigt?

• De gör större vinster än någonsin. De påverkar vår vardag kanske mer än något storföretag tidigare gjort. Nu vill EU reglera och tygla amerikanska techjättar som Google och Facebook med ett nytt och genomgripande lagpaket. Kommer de nya spelreglerna att räcka för att öka konkurrensen och stärka våra rättigheter på nätet? Och kommer EU:s försök att vingklippa ”Big Tech” att leda till att företagens grepp om den digitala ekonomin försvagas?
• Spotify, Klarna och Skype är tre av alla enhörningsbolag som växt fram i Sverige. Bolag som tidigt värderas över en miljard dollar. Och Sverige sticker ut, efter Silicon Valley i USA är det här som koncentrationen av enhörningar är som störst per capita. Men vad finns för baksidor när bolag växer fram så snabbt? Är värderingarna av bolagen verkligen rimliga? Och varför är det så få kvinnor bland grundarna?
• Coronapandemin fick flygbranschen att stanna upp helt. Krisen beskrivs som den största sedan andra världskriget. Samtidigt står flyget inför en grön omställning, där ny teknik som ännu inte testats i större skala väntas vara grunden för skiftet. Kommer flygandet återgå till tidigare nivåer? När kan vi flyga miljövänligt, och går det att få det nya gröna flyget lönsamt?

• Världens ekonomier återhämtade sig under hösten, när smittspridningen minskade och länder öppnade upp igen. Men så lagom till jul tar pandemin åter fart. Klarar svensk ekonomi en till pandemivåg? Vad har vi lärt oss som lindrar smällen nu och i framtiden?
• Med tv-pengar, sponsormiljoner och stenrika klubbägare har fotbollen utvecklats till en global affärsverksamhet där rikast lag nästan alltid vinner. Vilka är det som investerar i fotbollen, och varför? Hur går det egentligen för fotbollsaktier? Och har svenska klubbar skuggan av en chans att konkurrera i den moderna fotbollsvärlden?
• Elpriset i Sverige har skjutit i höjden, och såväl experter som konsumenter befarar att priset blir rekordhögt i vinter, särskilt om det blir riktigt kallt. Men det här gäller inte bara Sverige, över hela Europa skenar elpriset. Anledningarna uppges vara många – däribland vädret och stängda kärnkraftverk. Eller är det den höga efterfrågan på rysk gas som är boven? Varför stiger elpriset i Sverige när priset på rysk gas rusar?