Ingen medierapportering om ”paradigmskifte” i energipolitiken

Svenska kraftnät gav nyligen energiföretaget Sydkraft i uppdrag att återställa kraftverket Öresundsverket så att det är redo för att stå i beredskap för ö-drift senast år 2025. Bakgrunden är det ”försämrade säkerhetsläget i Sveriges närområde och att Malmö som är Sveriges tredje största stad måste ha en lokal elförsörjning vid kris eller krig”.

Nyhetsbyrån TT skrev en artikel om händelsen, som publicerades i de flesta stora medier.

Men uppdraget att återställa Öresundsverket för ö-drift ingår i ett större sammanhang i form av ett antal uppdrag som regeringen gav Svenska kraftnät och Energimyndigheten i december förra året. De uppdragen tar alla sikte på att stärka försörjningstryggheten i den svenska energisektorn på kort och lång sikt.

Den stora skillnaden är att energipolitiken tidigare var inriktad på att investeringar i ny elproduktion skulle ske med elpriset som utgångspunkt. Nu fokuseras på förmågor som krävs för ett robust elsystem som kan garantera försörjningstryggheten.

Det är en stor skillnad, menar Carl Berglöf, expert kärnkraft på branschorganisationen Energiföretagen. Han kallar regeringens initiativ för ett paradigmskifte.

– Regeringen markerade i och med det här initiativet att samhället i framtiden är beroende av en trygg elförsörjning. Det kan handla om att nyttja verktyg såsom mothandel, omdirigering, avhjälpande åtgärder, stödtjänster och systemskyddstjänster. Det vill säga sådant som inte bara innebär leverans av energi, men som behövs säkras för att garantera systemets funktion.

Det har nu gått sex månader sedan regeringen presenterade initiativet på en presskonferens.

Andia Gemsjö, pressekreterare hos energi- och näringsminister Ebba Busch, uppger att man under den tiden inte fått några specifika frågor från media kring uppdragen till Svenska kraftnät och Energimyndigheten om att vidta åtgärder för att säkra den långsiktiga försörjningstryggheten.

– Det har mest handlat om frågor kring elstödet. Det har varit så handfast. När betalas det ut? Hur mycket pengar handlar det om? Jag tror att de långsiktiga frågorna, som ofta kräver en viss förkunskap, ibland kan vara lite för abstrakta att rapportera om.

– Under våren fick vi en del frågor om myndigheternas beslut att återstarta tex Öresundsverket vid behov. Men också frågor från lokal press om det är aktuellt att återstarta andra kraftvärmeverk i landet, fortsätter Andia Gemsjö.

Carl Berglöf tror att en förklaring till att medierna inte rapporterat närmare om det här skiftet är att det är ett tekniskt avancerat område.

– Det har varit en del uppmärksamhet kring att Öresundsverket har startat och de mothandelsavtal som slöts med kraftvärmeverk under vintern. Men i övrigt kring det nya synsättet har inte mycket rapporterats.

–Men det har under de senaste åren skett ett lyft inom energijournalistiken, men när utgångspunkten för energipolitiken flyttas från kraftslag till förmågor blir det hela genast mer abstrakt. I detta avseende har givetvis vi i branschen en viktig uppgift att bli tydligare och mer pedagogiska, konstaterar Carl Berglöf.

Det måste ändå anses anmärkningsvärt att de stora redaktionerna med deras resurser inte lagt ned mer tid och möda på att reda ut vad det här faktiskt betyder och vad som är skillnaden jämfört med den tidigare förda energipolitiken.