Den ökade bevakningen från redaktionernas sida startade när elpriserna sköt i höjden hösten 2022. Före dess var intresset för bristerna i det svenska elsystemet minimalt, trots att problemen hade varit tydliga under många års tid, inte minst eftersom kärnkraftverk lades ner.
Numera publiceras mycket nyheter om elsystemet i de breda nyhetsmedierna. Några journalister har utmärkt sig som initierade och pålästa i ett komplext ämne. De syntes knappast alls för några år sedan.
Den diskussion som nyligen uppstått om klimatbevakningens kvalitet, inte minst efter att Sveriges Radio till slut granskade klimatalarmismen, kanske så småningom kan leda till en liknande positiv utveckling inom klimatjournalistiken.
Det finns förbättringsmöjligheter även inom energibevakningen. För en del journalister är fortfarande den konstlade konflikten mellan vind- och kärnkraft en relevant problemställning.
Och en del journalister ställer inte självklara frågor när mer eller mindre fantasifulla projekt presenteras. Ett exempel gavs häromdagen när SVT Vetenskap uppmärksammade ett företag som vill bygga solkraft i rymden, inom fem år.
”Världens behov av fossilfri energi är stort. Nu kan det bli aktuellt med solkraftverk som fångar solens strålar i rymden, och skickar tillbaka energin till jorden via mikrovågor.” rapporterade SVT.
Det talas om att kunna producera lika mycket el som ett kärnkraftverk och att skicka energin till jorden med mikrovågor, och det framstår som att detta är en realistisk lösning på världens behov av fossilfri elförsörjning på några års sikt. Om solparker i omloppsbana ska bli verklighet är enligt inslaget i slutändan en fråga om ”politisk vilja”.
Det är onekligen en spännande idé som kanske kan bli något någon gång i framtiden. Vad rymdelen kan komma att kosta är dock ingen fråga som ställs. Är det dyrt att bygga solparker i rymden? Hur underhåller man en anläggning i rymden? Är idén överhuvudtaget realistisk på fem års horizont? Här finns stora möjligheter för journalisten att källkritiskt undersöka, med det gör inte SVT i det här fallet.
Förhoppningsvis har NMI:s kritiska granskningar i vissa fall ändå kunnat bidra till bättre energi- och klimatjournalistik.
Inga kommentarer