Att extremt väder får stor medial uppmärksamhet kan lätt förstås med tanke på dess dramatiska potential. Dramatiken skärps av narrativet att värmeböljorna som följd av den globala uppvärmningen blir allt mer farliga och dödliga. Underförstått att temperaturförhållandena skulle vara mer mänskligt gynnsamma om de höll sig på samma nivå som under den kallare förindustriella tiden, då människan ännu inte bidrog till höjd växthusgashalt.
Till en seriös journalistik hör dock också att sätta saker i sammanhang, ge rättvisande proportioner och att lyfta fram även sådant som inte stämmer med den dominerande bilden.
Ett aktuellt exempel ges av rapporteringen kring den studie om den värmerelaterade dödligheten i Europa sommaren 2022 som nyligen publicerades i Nature (J. Ballester et al). I Sverige producerade bland andra TT och Dagens Nyheter artiklar på temat. Artiklarna återger ett urval siffror ur studien, till exempel att drygt 61 000 människor ”dog av hettan” (TT) respektive ”kan ha dött i Europa under 2022 års värmebölja” (DN).
Med en språkligt mer exakt beskrivning bedöms de 61 000 ha dött i förtid relaterat till värmen. TT säger inledningsvis att ”experterna” tidigare antagit att 15 000 till 20 000 personer avled, dock utan att ange vilka dessa experter är. Siffran är märklig då den inte går ihop med den jämförelse som studien själv lyfter fram, nämligen genomsnittet värmerelaterade förtida dödsfall i Europa för åren 2015-2021: omkring 37 000 per år
Viktigare är ändå att rapporteringen inte relaterar de värmerelaterade dödsfallen till den totala mängden dödsfall och inte heller frågar i vilken mån också köld bidrar till dödsfall i förtid. 61 000 döda människor är enormt många. Men hur mycket är det av en totalbefolkning på 450 miljoner medborgare, varav uppskattningsvis 5 miljoner dör årligen?
Med tanke på frågeställningens aktualitet är det än mer anmärkningsvärt att inga av de tongivande medierna i Sverige verkar ha uppmärksammat den vetenskapliga studie (P. Masselot et al) som nyligen publicerades i den ledande medicinska tidskriften Lancet. Enligt denna studie bidrar köld i Europa till att förkorta människors liv tio gånger mer än värme.
Studien, finansierad av brittiska Medical Research Council och Natural Environment Research Council samt EU:s forskningsprogram Horizon 2020 och EU:s gemensamma forskningscenter, omfattar 30 europeiska länder och täcker in data för 854 urbana regioner under tjugo år (2000-2019). Studien ligger öppet tillgänglig.
I korthet visar studien på en årlig överdödlighet i de nämnda regionerna på 203 620 individer relaterat till köld och 20 173 individer relaterat till hetta. Så många människor skulle i dessa regioner alltså ha levt längre, om de inte hade utsatts för kölden respektive värmen.
Överdödligheten är mycket starkt relaterad till ålder, med individer över 85 år som den största gruppen och åldersgruppen 75-85 år som den näststörsta.
Tydligast beskrivs överdödlighetsrisken kanske om den anges som ett standardiserat mått på förlorad levnadstid räknat per 100 000 levnadsår. Sammantaget för de trettio länderna är detta mått enligt studien 129 förlorade levnadsår på grund av köld och 13 förlorade levnadsår på grund av värme.
Siffrorna indikerar att överdödlighetsrisken varierar enligt vissa geografiska mönster, till exempel är överdödligheten relaterat till köld störst i östra Europa (213 per 100 000 levnadsår) och minst i västra Europa (83 per 100 000). Störst värmerelaterad dödlighet har södra Europa (19 per 100 000) och minst norra Europa (4 per 100 000).
Högst sammanlagd köld- och värmerelaterad dödlighet har Bulgarien (266 + 24) och Rumänien (262 + 23), lägst Nederländerna (70 + 9) och Schweiz (78 + 11). Sveriges siffror är 153 förlorade levnadsår relaterat till köld och 5 förlorade levnadsår relaterat till värme, i paritet med övriga nordiska länder.
Antal döda i förtid relaterat till köld (bilden till vänster) och till värme (höger) beskrivet som ett standardiserat mått för förlorad levnadstid räknat per 100 000 levnadsår. Notera att skalan för köld är en helt annan än den för värme. (P. Masselot et al, Lancet 2023).
Liksom varje form av överdödlighet förtjänar förstås värmerelaterad dödlighet att uppmärksammas medialt. En trovärdig journalistik behöver som sagt dock också relatera till den större bilden.
En tumregel baserat på den nämnda studien i Lancet är att extremvärme i genomsnitt förkortar människors liv med en tiotusendel (13 av 100 000) och extremköld med en tusendel (129 av 100 000).
En följdfråga är om det förindustriella klimatet med dess lägre temperaturer totalt sett verkligen skulle innebära livsmässiga fördelar.
Det kan noteras att Naturestudiens siffra för antalet värmerelaterade förtida dödsfall i Europa sommaren 2022, 114 per en miljon individer, är i samma härad som Lancetstudiens siffra 13 värmerelaterade förtidsdöda per 100 000. Naturesiffran för de förtida dödsfallen i Sverige sommaren 2022 var 4 per en miljon individer.
Proportionerna stämmer väl överens också med den mycket omfattande (underlaget var 74 miljoner dödsfall) globala studie över förtida dödsfall relaterade till värme och köld (A. Gasparrini et al) som publicerades i Lancet 2015. Totalt 0,86 procent av alla dödsfall klassificerades här bero på extrem värme eller kyla. Här var antalet köldrelaterade dödsfall sjutton gånger fler än de värmerelaterade dödsfallen.
***
Toppfoto: Richard Harvey
Inga kommentarer