Korallreven mår bättre i verkligheten än i Svenska Dagbladet

Att Stora barriärrevet i Australien drabbas av klimatförändringarna är en sedan många år återkommande nyhet. Men enligt Australiens statliga forskningsinstitut mår Stora barriärrevet just nu bättre än på flera decennier.

 
Koraller på stora barriärrevet. Bild: Wikipedia.

Revet mår bra nu, men kommer att må dåligt sen. Båda påstående kan vara sanna. Men det är ändå värt att notera att den goda nyheten om hur det är nu aldrig uppmärksammas av media – medan spekulationer om en negativ framtid år efter år ständigt ger nya rubriker. 

I Svenska Dagbladet den 4 december intervjuar journalisten Mikael Törnwall den australiske klimatforskaren och biologen Ove Hoegh-Guldberg.

Han menar att korallerna riskerar att dö ut. Om bara några år kan större delen av Stora barriärrevet och korallreven vid Floridas kust, har försvunnit. 

“– Redan vid 1,5 graders uppvärmning riskerar upp till 70 procent av korallerna att dö. Om vi passerar 2 grader kommer 99 procent att vara borta (…) 

Meteorologiska världsorganisationen, WMO, bedömer att världen kan passera 1,5 graders uppvärmning kanske så tidigt som 2030.” 

Det är fullt möjligt att Hoegh-Guldberg kan få rätt. Men det finns en annorlunda bild av läget från australiska statens  Australian Institute of Marine Science (AIMS). 

De publicerar årligen sin “Annual Summary Report of Coral Reef Condition”.   

Förra årets rapport (2021-22) visar på en betydande återhämtning: “Continued coral recovery leads to 36-year highs across two-thirds of the Great Barrier Reef”, medan årets rapport (2022-23) som kom i augusti säger att “A pause in recent coral recovery across most of the Great Barrier Reef”. 

AIMS hemsida har förstås stora mängder information om Stora barriärrevet och mycket annat som har med havsmiljön kring Australien att göra. Den ger på intet sätt bilden av att allt är frid och fröjd. AIMS utvecklar bland annat metoder för att skydda reven mot klimatförändringar. Men samtidigt har föreställningen om att korallreven är akut hotade inget stöd i AIMS forskning. 

AIMS har förekommit endast en gång större i svenska media de senaste åren, i DN 2022-04-02 om massblekning av koraller. 

Att AIMS rapporter från 2022 och även 2023 inte uppmärksammats, medan artiklar om det akuta hotet mot korallreven är återkommande, stärker tesen att även nyanseringar av ett problem har svårt att få genomslag.  

 

 

 

 

 

 

 

Magnus Nilsson

NMI:s skribent

Inga kommentarer



Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *