Missvisande av DN om försäljningen av allmännyttan

Nyligen publicerade DN sex redaktionella artiklar om ombildningarna av allmännyttans lägenhetsbestånd i Stockholm som påbörjades i början av 2000-talet. Artiklarna är skrivna av reportrarna Mia Tottmar och Fredrik Thambert och publiceras under taggen Val 22 som berör ämnen som DN anser är aktuella för höstens val.

DN missar att nämna hyresregleringens betydelse för ombildningarna. Den spelar en central roll och att DN inte redogör för detta betyder att läsarna får en ofullständig bild av drivkrafterna bakom försäljningarna.

Tonvikten i publiceringarna ligger på att ombildningarna varit politiskt drivna och resulterat i en mer segregerad och orättvis bostadsmarknad. Det visar sig i val av personer som intervjuats i artiklarna, i frågeställningarna och i rubriksättningen.

Mer än var tredje kommunal hyresrätt borta i Stockholm sedan 1990-talet

Professor: ”Allmännyttan i Sverige har utarmats”

Ulf köpte loss sexrummaren från allmännyttan: ”Vi har haft en enorm tur”

I Rinkeby har inte en enda lägenhet ombildats

Ygeman: Ombildningar driver på segregationen

Fredrik var med och stoppade 1 000 ombildningar i Hökarängen

Överlag presenterar DN en bild som ger läsarna intrycket av att man skapat en ”lyckomarknad” där några få vunnit.

”Det är en lottovinst. En total skänk från ovan. Är det rättvist? Nej. Men vad är rättvisa? Finns det ens någon rättvisa i dag?, säger den person som DN intervjuat och som kunnat köpa en lägenhet i Stockholms innerstad som sedan kraftigt stigit i värde.

Den intervjuade personen påpekar dock att han egentligen är emot utförsäljningar och ombildningar.

”Att vi har så få hyresrätter är en skam. Man säger att det görs för att kunna bygga nytt – men för vem och var”.

Det är otvivelaktigt så att många som fick möjlighet att omvandla sin hyreslägenhet till bostadsrätt ofta fördubblade värdet över en natt. Men DN tittar bara på de politiska motiven bakom omvandlingarna.

Man har intervjuat 1990-talets moderata finansborgarråd Carl Cederschiöld, samt det nuvarande bostadsborgarrådet Dennis Wedin, om motiven bakom utförsäljningarna och hur man tänker kring dagens bostadspolitik.

Just eftersom hyrorna är reglerade har det lönat sig för hyresgäster i ett hus att gemensamt köpa loss hela fastigheten och sedan ombilda lägenheterna till bostadsrätter.

Organisationen IMF har till exempel påpekat detta och kritiserar hyresregleringen i ett utlåtande om Sveriges ekonomi. IMF skriver att hyresregleringen:

”Påtagligt har minskat utbudet av hyresbostäder genom att driva på ombildningar och minska incitament för nyproduktion”. Dessutom menar man att ”inlåsningseffekterna av hyresregleringen förhindrat ett effektivt utnyttjande av det befintliga beståndet”.

Stellan Lundström, professor i fastighetsekonom på KTH, har  i en intervju med Svenska Dagbladet sagt att:

”Den reglerade hyresmarknaden gör att premien för att köpa sin lägenhet blir så stor att även de som av ideologiska skäl gärna bor kvar i hyresrätt känner sig tvingade att köpa”.

Även i den nationalekonomiska litteraturen råder det konsensus om att hyresregleringen resulterat i ett underskott av hyresrätter, sämre rörlighet på bostadsmarknaden, långa köer samt framväxten av svarta marknader.  Ett system som skapar ”insiders och outsiders” på bostadsmarknaden där ett fåtal har tillgång till attraktiva lägenheter till en hyra som ligger långt under marknadsvärdet.

I en publicering intervjuar DN Bo Bengtsson, professor i statskunskap med inriktning på bostadspolitik vid Institutet för bostads- och urbanforskning vid Uppsala universitet. Bengtsson är en känd kritiker av utförsäljningarna.

Han har bland annat skrivit  rapporten ”Marknadsmakt och besittningsskydd” tillsammans med nätverket Bostad 2030 som är en bostadspolitisk tankesmedja bildad av Arenagruppen och som drivs med stöd från bland annat Hyresgästföreningen.

Han får oemotsagd ge sin version av att allmännyttan blivit ”utarmad” och att orsaken är att den borgerliga regeringen lanserade en ny bostadspolitik i början av 1990-talet.

”Från början diskuterades att avskaffa allmännyttan, det skedde inte, men de statliga bostadslånen togs bort. Principen var att allmännyttan skulle drivas med samma villkor som de privata fastighetsägarna”, uppger Bo Bengtsson till DN.

Att DN inte nämner hyresregleringen en enda gång och förklarar dess konsekvenser för läsarna i sin artikelserie kan inte anses vara annat än missvisande.

NMI har sökt DN för en kommentar.