Från vänster: Författarna Anders Bolling och Svenolof Karlsson, kommentatorn Henrik Höjer och moderatorn Maria Eriksson.
Näringslivets medieinstitut klagar ibland på journalistikens bevakning av klimatfrågan. Den accepterar allt för okritiskt beskrivningar av hur klimatförändringar kan komma att påverka livet på jorden och granskar sällan effektiviteten i klimatpolitiken, har NMI påtalat.
Så hur ska man då som journalist bete sig? Om det handlar boken Professionell klimatbevakning – guide för en konstruktiv journalistik som publicerades på torsdagen (13/6).
Klimatfrågan kan upplevas som svår, men genom att följa journalistikens grundregler kan aktörerna och deras argument synas, visar journalisterna Anders Bolling och Svenolof Karlsson. Det kräver inte bara vanliga källkritiska impulser utan förstås också kunskap om klimatvetenskap och om granskning av vetenskapliga källor och metoder. Och det kräver vanlig journalistisk integritet.
Med den utgångspunkten erbjuder boken vägledning för den som följer och bevakar klimatfrågan.
Under ett boksamtal på torsdagen kommenterades boken av Kvartals vetenskapsredaktör Henrik Höjer:
– Det här är en jätteviktig bok. Det var kul att läsa, den är lättläst, saklig och konkret.
Höjer menade att klimatfrågans polarisering påminner om hur migrationsfrågan tedde sig för 10-15 år sedan och att dagens klimatjournalistik ofta överdriver hoten mot mänskligheten, och exemplifierade med citat från en stor morgontidning.
I en debattartikel i tidningen Journalisten skriver författarna: ”Bland journalister, och en stor del av deras publik, lever föreställningen kvar att miljörörelsen som en David kämpar mot det ondas representant Goliat. Men vem är David och vem är Goliat när klimatlobbyisterna blivit dominerande influerare i Bryssel?”
Inga kommentarer