Ny rapport: Flera hot mot svenska journalister förra året

Förra året inträffade fler incidenter där svenska journalister utsattes för hot, uppger Erik Halkjaer som är ordförande för Reportrar utan gränser i Sverige.

Till exempel hotades en reporter från SVT av en man när hon skulle följa upp ett stort bråk i stadsdelen Norrby utanför Borås. I Hjällbo utanför Göteborg i juni förra året stoppades och hotades flera reportrar från Göteborgs-Posten av maskerade män när de skulle bevaka ett upplopp i stadsdelen.

I januari 2021 placerades ett ”misstänkt föremål” utanför VLT:s redaktion i Västerås i samband med att ett hot uttalats mot tidningen. För bara två månader sedan blev den regimkritiska turkiska journalisten Abdullah Bozkurt misshandlad utanför sitt hem i Stockholm.

– Vi har haft flera fall där journalister hotats när de utfört sitt arbete, säger Erik Halkjaer.

Hot och hat mot journalister är även vanliga på sociala medier.

– Flera undersökning visar att många journalister ägnar sig åt självcensur, till exempel i en undersökning från Lunds och Halmstads universitet där 40 procent av journalisterna svarar att de någon de senaste tre åren ägnat sig åt en viss självcensurering på sociala medier på så sätt att man filar på formuleringar, eller håller igen för att undvika trollsvansen, fortsätter han.

Finns det några särskilda frågor som lockar fram trollen?
–Det är ju främst flykting- och migrationsfrågorna men även flera allmänpolitiska frågor har blivit mer känsliga. Här finns det helt klart en utmaning för journalisternas arbetssituation.

Sverige placerade sig som vanligt i toppskiktet i indexet, men tappade något i rankingen just på grund av att hoten och hatet ökat. I Europa observerade Reportrar utan gränser däremot den största försämringen av pressfriheten på tio år. Orsaken var att journalisters säkerhet försämrats.

–Den holländska journalisten Peter de Vries och den grekiska journalisten Giorgos Karaivaz sköts ihjäl förra året i samband med att de grävde i olika korruptionshärvor. Våld och attacker på journalister har tidigare främst varit ett problem i Italien där många journalister numer lever med skyddad identitet, men problemet har spritts till flera länder, säger Erik Halkjaer.

Man kunde också observera att den politiska kontrollen av journalister och av public service-bolagen skruvades åt i flera länder.

–I till exempel Grekland har vi sett den utvecklingen under flera år. Det handlar främst om att staten vill kunna kontrollera frågor kopplade till migration och vi har till exempel sett att man gjort det svårare för journalister att bevaka flyktingströmmarna från Afrika till ön Lesbos utanför Grekland.

En annan trend är att länder låtit restriktioner om hur man får yttra sig under coronapandemin ligga kvar. Här är Ungern ett exempel.

– Man hänvisade till att man ville skydda sig mot desinformation, men vi ser att man behållit de här restriktionerna efter pandemin.

På sista plats i indexet för pressfrihet återfinns Ryssland.

”Den ryska regeringen har tagit fullständig kontroll över nyheter och information genom att införa en omfattande krigscensur, blockera medier och förfölja journalister som inte följer reglerna och tvinga många av dem i exil”, skriver Reportrar utan gränser i en kommentar.