Metodbeskrivning

• Beskriv vad som ska undersökas. T ex ”hur beskriver medierna x och y friskolor”. Vi kan även formulera teser som vi testar mot mediebilden, t ex ”berörs hyresregleringen när medier beskriver bostadsbristen?”

• Definiera källorna, t ex mediets webbplats eller Mediearkivet. För SVT och SR är vi hänvisade till webbplasterna eftersom det inte finns någon möjlighet att söka digitalt i sändningarna. Ett bra sökverktyg är Googles avancerade sökmotor. Definiera om granskningen gäller allt material eller bara vissa delar av källorna.

• Ta fram preliminära sökord. Testa hur väl sökorden ringar in ämnet och får fram relevanta publiceringar. Testa alternativa sökord för att se om de första sökorden har missat relevanta publiceringar.

• Slå fast sökorden. Beskriv gärna varför de aktuella sökorden har valts.

• Definiera relevant tidsperiod för utsökningen. Alla relevanta publiceringar under tidsperioden ska vara med i det materialet som ska analyseras. Se till att antalet publiceringar inte blir för stort.

• Definiera kategorier för publiceringarna, t ex med inspiration av gestaltningsteori. En gestaltning kan vara en problemformulering som ger nyheten en inramning eller bakgrund (se nedan). En första kategorisering kan ge för många kategorier, eller irrelevanta kategorier, varför kategoriseringen kan behöva bearbetas. Gör gärna ”väggtidning” för överskådligheten. Kategorierna ska vara så pass entydliga att vem som helst kan sortera in publiceringarna och få ungefär samma resultat.

För att göra teorin mer begriplig använder vi begreppet ”problemformulering” när vi beskriver kategorier i våra rapporter och artiklar.

• Valet av kategorier kan göras på olika sätt, och är ett val av perspektiv. Vi strävar efter att kategorierna ska vara relevanta för frågeställningen som den ter sig i samhällsdebatten utanför medierna. Om ämnet är ”hur beskriver medierna x och y friskolor” är en kategorisering indelad på förskolor, grundskolor eller gymnasieskolor inte relevant eftersom den inte innehåller en relevant problemformmulering/orsak/lösning enligt gestaltningsteorin. Däremot kan en indelning på segregation, företagsvinster, valfrihet och kvalitet ha större relevans.

Relevanta parter/källor för friskolefrågan kan vara exempelvis de politiska partierna, friskoleföretagen och deras organisationer, forskare, kommuner, myndigheter (som Skolinspektionen), elev-, föräldrar- och lärarintressen (som fackliga organisationer). Genom att studera vad de publicerar och står för kan olika relevanta problemformuleringar ringas in.

Det vi kan visa är hur mediebilden faktiskt ser ut. Vad som saknas i mediernas rapportering är ett mera värderande perspektiv, men som bör ta sin utgångspunkt i vad som vore en objektiv beskrivning av ett ämne i sitt sammanhang. Eftersom vi oftast undersöker medieämnen som är heta i samhällsdebatten och som har tydliga motstående intressen, exempelvis politiska partier, olika experter/forskare eller arbetsmarknadens parter, så är det mot denna bakgrund som opartiskheten ska utvärderas. Om det finns skäl att likställa parternas vikt så finns det skäl att fundera över varför den ena partens problemformulering får större utrymme än den andras.

• Problemformulering är inte samma sak som nyhetsvinkel, men de kan ibland gå i varandra och en nyhetsvinkel kan innehålla en problemformulering. Om vinkeln är den del av en nyhet som man väljer att beskriva så är problemformuleringen den bakgrund som gör vinkeln relevant.

Exempel:

• Om antalet kategorier blir många så kan i vissa fall en andra nivå av kategorier användas som exempelvis summerar kategorier som tar en grundläggande kritisk utgångspunkt till företeelsen det handlar om, de som tar en grundläggande positiv utgångspunkt och de som intar en kritisk utgångspunkt till hoten mot företeelsen.

• En publicering kan tillhöra flera kategorier.

• Beskriv kvalitativt vad som utmärker publiceringarna i respektive kategori. Ge exempel på formuleringar som är typiska för kategorin.

• Gör en tabell med kvantitativa resultat per kategori.

• Vilka relevanta perspektiv/gestaltningar saknas eller är mycket ovanliga? Vilka nyhetshändelser/källor har medierna valt bort? Sök efter relevanta nyhetskällor under perioden.

• Analysera resultatet och etablera slutsatser.

• Inkludera länkar eller motsvarande källhänvisningar i rapporten.

Om gestaltningsteori

• Medieforskaren Jesper Strömbäck resonerer om gestaltningsteori i boken ”Makt, medier och samhälle” (sid 118 – 129):

”Genom att journalister väljer ut vissa aspekter när de utformar sina artiklar och inslag gestaltar de verkligheten på ett särskilt sätt, vilket samtidigt innebär att de framhäver vissa specifika problembeskrivningar, orsaksförklaringar, värderingar och/eller sätt att lösa problem”

Strömbäck citerar en annan forskare, Vincent Price:

”Gestaltningsforskning hävdar att nyheterna, genom att framhäva vissa aspekter av ett problem snarare än andra, kan få människor att tänka på väldigt olika sätt när de funderar över frågor och bildar sig åsikter om dem.”

Granskningar och artiklar

León Poblete: Chávez grundlade Venezuelas kris

Granskning | januari 16, 2019

León Poblete, forskare vid Företagsekonomiska institutionen på Uppsala Universitet, kritiserar medierapporteringen om Venezuela. Svenska medier besrkiver oftast krisen som ett resultat av fallande oljepriser, i stället för att fördjupa sig i den verkliga orsaken.

Hoppas på frivilligt ansvarstagande

Granskning | januari 14, 2019

Mats Olin skriver en kommentar till Johan Tralaus text i Axess om människor som hånas i sociala medier.

Nog lutar det, SVT och SR

Granskning | januari 3, 2019

Public service hävdar ofta att journalisternas åsikter inte påverkar nyhetsrapporteringen. Men journalister är inga maskiner, och tittar man på helhetsbilden av SVT:s och SR:s produktion blir det tydligt att de problemformuleringar som är typiska för public service-kanalerna påfallande ofta sammanfaller med de problemformuleringar som är typiskt ”vänster”, skriver Mats Olin på Smedjan.