Bild: Anna Bansell, ansvarig utgivare på Vallentuna Nyheter
Verksamhetschefen på vårdcentralen uppger till NMI att han innan publiceringen inte fick ta del av den kritik som skulle riktas mot kliniken, samt att han nekades en tidsförlängning på en timme för att återkomma till journalisten med sitt bemötande. När NMI kontaktade journalisten för att höra hennes version på hur bemötandet gick till hänvisades vi till ansvarige utgivare som i sin tur beskrev att hon omöjligt kunde svara på frågan då hon inte var där:
– Vi tar dessa frågor på största allvar, men det är den ansvariga utgivaren som har det yttersta ansvaret både juridiskt och praktiskt när det gäller att svara på allmänhetens frågor. Här skiljer sig inte journalistiken från någon annan yrkesgrupp, det är inte en enskild anställd som ska ställas till svars utan den som har det yttersta ansvaret, säger Anna Bansell, ansvarig utgivare på Vallentuna Nyheter.
Ser du problemet med att min huvudfråga handlar om vad journalisten har sagt men att jag nu får prata med dig som säger att du inte vet något om den frågan?
– Det är ju så att exakt vad som har sagts i det här fallet kan troligtvis ingen svara på och jag måste ju lita på mina reportrar. Jag utgår ifrån att våra journalister alltid jobbar efter de pressetiska reglerna, sedan är det klar att vi internt kan ha en diskussion om hur jobbet hanterades, säger Anna Bansell.
En äldre man trillade på gatan, blev lindrigt skadad. Ett vittne (X) hjälpte mannen till Helsa Vårdcentral där X menade att mannen nekades vård. För detta blev Helsa uthängd med namn och bild, och med rubriken ”Äldre blödande man nekades vård”. På löpsedeln stod ”Ingen frågade hur han mådde, och han blödde ju från ansiktet. X hittade en man som ramlat och tog honom till vårdcentralen – men där fick han ingen vård”. Att blodet i ansiktet var näsblod framgick aldrig av inslaget. Enligt Helsa var inslaget direkt felaktigt och vårdföretaget riktade även skarp kritik mot de villkor som tidningen ställde vid bemötandet.
NMI har tagit del av korrespondensen mellan journalisten på Vallentuna Nyheter, och Helsa Vallentunas dåvarande verksamhetschef Ulf Eldefors. 11.30 inleddes ett samtal med journalisten som Ulf Eldefors upplevde som mycket aggressivt från journalistens sida. I samtalet bad Ulf Eldefors om att få återkomma senast 14.00 för att hinna sätta sig in i fallet, men fick svaret att 13.00 var deadline. Direkt efter samtalet, 11.45, skickade journalisten följande sms:
”Vill förtydliga. Jag vill ha svar på den kritik som riktas mot er. Hur ni vill uttala er är upp till er. Men jag ger er möjlighet att svara senast 13.00. I vanliga fall kräver vi svar omgående.”
Enligt Ulf Eldefors fick han aldrig ta del av kritiken som riktades mot Helsa, allt han fick veta var att det gällde den aktuella mannen och vårdens bemötande av honom.
– Jag bad om att få återkomma vid 14.00 samma dag för att hinna kontakta berörd vårdpersonal och få en bild av situationen, svaret jag fick var att 13.00 var deadline. Jag hann därför inte göra det förarbete jag hade önskat och fick istället ge ett mycket generellt svar på den för mig okända kritiken, säger Ulf Eldefors till NMI.
X menade att mannen nekades vård. Det var också X:s tankar och upplevelser av ett inkorrekt medicinskt bemötande som fick utrymme i artikeln istället för att höra vad behörig personal på plats hade att säga om situationen.
– Jag tycker det är anmärkningsvärt att man som journalist väljer att tro mer på X än på legitimerad sjukvårdspersonal i frågan om hur akut situationen var och vilka åtgärder som då var befogade. Det finns inget i vårt bemötande av mannen som var felaktigt eller anmärkningsvärt. Tvärtom gjorde personalen allt enligt regelboken, att då få en sådan artikel skriven om sig är såklart inte kul, säger Ulf Eldefors.
Månaden efter publiceringen noterade vårdcentralen en dubblering i avlistningar (patienter som avregistrerar sig från vårdcentralen). Fortfarande, flera månader efter publiceringen, sprids rykten om Helsa i en lokal Facebook-grupp. Artikeln är även sökbar på nätet och har haft en påverkan på nyrekryteringen där många anställningsintervjuer enligt Helsa nu inleds med frågor kring det som publicerats i Vallentuna Nyheter. Att företaget led, och fortfarande lider skada av den felaktiga publiceringen är uppenbart.
Helsa anmälde artikeln till Pressombudsmannen (PO) som inte ansåg att det fans fog för rättelse. Förutom rättelse har företag även möjlighet att få rätten till genmäle prövad i Pressens opinionsnämnd (PON). Eftersom vårdcentralen fick komma till tals i detta fall friades tidningen i PON. PO skriver:
”I detta fall har ett samtidigt bemötande från Helsa publicerats. Båda parters ståndpunkt har således speglats i artikeln , även om tillexempel rubriken i papperstidningen var tillspetsad.”
NMI har tagit del av brevväxlingen som uppstod mellan Helsa och redaktionen efter att artikeln släpptes. Helsa kritiserar inslaget för att vara direkt felaktigt och osakligt på punkt efter punkt, Helsa riktar även skarp kritik till hur bemötandet gick till där Ulf Eldefors menade att han varken fick ta del av kritiken eller fick tid på sig att undersöka situationen innan bemötandet skulle in.
Efter korrespondensen genomfördes en korrigering av artikeln där två citattecken lades till. Rubriken ändrades från: Äldre blödande man nekades vård till: Äldre man blödde efter fall – ”nekades vård”.
Anser du att ni hade fog för ert påstående om att mannen inte fick vård?
– Det beror på vems perspektiv man ser ifrån, utifrån personalen så fick han vård, utifrån vår journalist så fick han inte vård, säger Anna Bansell.
Väger alltså en medicinsk bedömning från ett 20-årigt vittne lika tungt som en från behörig vårdpersonal?
– Självklart kan man alltid ifrågasätta detta, där är det viktigt med kvalitetsarbetet och att vi diskuterar detta på redaktionen.
Har ni lyckats med kvalitetsarbetet i det här fallet?
– Kanske inte, men å andra sidan är det en fortlöpande process. Självklart kan vi också göra fel men exakt hur fel det blev denna gång vet jag inte. Det är alltid en bedömningsfråga, vi tar alltid åt oss av kritik och kan alltid bli bättre.
Hur ser ni på att företaget lidit skada av er rapportering?
– Vi ska alltid jobba med uppföljningar. Jag kan inte tala för den nyhetschefen som jobbade då men ja, vi har ett ansvar och vi ser allvarligt på om det blir fel. Vi försöker alltid bidra till samhällsnytta, men ibland, tyvärr, upplevs inte utfallet så.
Kommer ni göra en uppföljning på detta?
– Jag ska absolut titta på det. Det vi gör är viktigt och jag tycker det är väldigt bra att du och jag nu pratar om detta.
Den viktigaste frågan kring hur bemötandet gick till förblir obesvarad då NMI hänvisades till ansvarige utgivare istället för att få tala med journalisten direkt. Det finns inget i pressetiken som hindrar en journalist att tala om sitt eget arbete. Ett sådant förbud skulle tvärtom stå i strid med den grundlagsskyddade yttrandefriheten som journalister annars brukar försvara. Det finns ett uppenbart värde av en ansvarig utgivare som kan ställas till svars för det som publiceras, samtidigt finns det en dubbelhet med journalistiken där andra krävs på transparens men där journalisten själv duckar för granskning.
Inga kommentarer