Letmark skriver om en friskola - utan att använda ordet "friskola". Från dn.se.
NMI har vid flera tillfällen granskat DN-journalisten Peter Letmark, som är en av Sveriges viktigaste skol-journalister. Han skriver mycket om kritik mot friskolor, har NMI kunna konstatera senast i augusti:
”Kritiken mot friskolorna fortsätter i Letmarks artiklar. Sedan förra undersökningen (27/4 2023) har han skrivit minst 29 artiklar som innehållit kritik mot utpekade friskolor, eller mot friskolesystemet.
Någon kritik mot en enda utpekad kommunal skola kan inte hittas under den här perioden heller.”, skrev NMI.
I förra veckan publicerade Dagens Nyheter ännu en Letmark-artikel om friskolorna. Denna gång fokuserar den inte på kritik mot friskolor utan vänder på perspektivet, och låter snarare friskolebranschens röst höras.
Artikeln handlar om förslaget att friskolor ska omfattas av offentlighetsprincipen, vilket friskolornas organisation motsätter sig.
”Offentlighetsprincipen driver på byråkrati och administration vilket riskerar att ta resurser från undervisningen”, säger Almega utbildnings vd Andreas Mörck till Dagens Nyheter.
Mörck ges stor plats i artikeln att förklara hur han menar och lägga fram sina argument.
Det ska sägas att Letmark tidigare tagit tydlig ställning för att offentligenhetsprincipen borde gälla i friskolor:
”Man skulle ju kunna säga att när det är skattemedel och barn och offentlighet på det här sättet borde man kunna kräva offentlighet.”, sa Letmark i en podd om hans bok Svensk skola AB.
Men ställningstagandet lyser inte igenom i den nyligen publicerade artikeln.
För en månad sedan skrev Letmark en artikel om Fryshuset som bland annat driver friskolor i Stockholm. Stockholms Stad vill att Fryshuset ska kunna expandera, och i artikeln berättas om en elev med goda erfarenheter från Fryshusets högstadium.
Ordet ”friskola” finns dock inte med i artikeln, vilket annars varit genomgående när Letmark skrivit om kritik mot friskolor. Det framkommer dock i faktarutan att verksamheten drivs av en stiftelse och att finansieringen bland annat sker med hjälp av kommunal skolpeng.
Letmark har också under november uppmärksammat en ny rapport från Skolverket som visar att elever med underkänt i matematik inte fått det stöd de har rätt till. ”Det är väldigt allvarligt och ett stort svek mot eleverna”, skriver skolminister Lotta Edholm till DN.
Friskolorna nämns inte i artikeln, men i rapporten som det handlar om framkommer något intressant. En betydligt lägre andel elever i friskolor får underkänt jämfört med andelen i kommunala skolor. Men detta är inget som Letmark berättar för läsarna.
Det här gäller enligt Skolverkets rapport i flera ämnen, och särskilt i engelska. Skolverket menar visserligen att det bland annat att en orsak skulle kunna vara att friskolorna skulle vara mer generösa med betygen, men det kan inte förklara hela skillnaden.
Almega utbildning skriver: ”Skillnaderna mellan fristående och kommunala skolor vad gäller differensen mellan slutbetyg och resultat på nationella prov (det är så man mäter så kallad betygsinflation) är inte så stor. Friskolor ligger något högre på gymnasienivå. Inom grundskolan är betygsinflationen större bland kommunala skolor.”
Det hade hur som helst varit intressant om Letmark borrade i orsaken till skillnaden.
Jag har aldrig förstått det här skallet mot vinster i välfärden och i skolan. Det är bara rent ideella organisationer som kan tänkas göra sådana satsningar, och då som att man skänker ett bidrag till verksamheten. Skulle vinsterna på en investering i en skola bli stötande höga säger det mer om den offentliga sektorn som förhandlingsmotpart.
Snacket om vinsterna är bara ett omskrivet sätt att införa förbud, jämför med hur man dribblade bort fyra kärnkraftverk och sen säger att det var affärsmässigt att lägga ned dem.
Det här samhället börjar bli osmakligt i sitt sätt att agera med fula metoder.