Skruvat i Dagens Nyheter om klimatundersökning

Sverker Lenas refererar i artikeln till en underlagsrapport till Klimatpolitiska rådet som består av en undersökning genomförd av tre statsvetenskapliga forskare.

När man först läst Lenas artikel, vars vinkel är att det finns folkligt stöd för radikala klimatåtgärder som förbud mot flyg, så skapar läsningen av forskarrapporten dissonans. Har vi läst samma rapport?

En sak är i alla fall säker. Undersökningen visar att medborgarnas oro för att klimatåtgärder kan leda till negativa konsekvenser för individer och samhällsekonomi har ökat, och att stödet för nästan alla undersökta klimatåtgärder har minskat.

Men det väljer Sverker Lenas bort.

Det är den påtagliga oron för hur klimatåtgärder kommer att påverka människor som forskarna lyfter fram först i både sammanfattningen, och i avsnittet ”Slutsatser” i rapporten. Andelen av allmänheten som är ganska eller mycket oroade för negativ påverkan på individen på grund av klimatåtgärder har ökat från 35% till 45% mellan 2021 och 2022.  De som är oroade för negativ påverkan på ekonomin har ökat från 46% till 52%. Det här nämner Sverker Lenas inte i sin artikel.

När det gäller stödet för styrande klimatpolitik så har det minskat för nästan alla åtgärder som forskarna undersökt. Också detta faktum väljer Lenas bort. Stödet har minskat bland annat för:

• förbjuda försäljning av bilar med fossilbränsle
• förbjuda försäljning av bensin och diesel
• öka inblandning av biobränsle i bensin och diesel
• införa fler bilfria stadskärnor
• förbjuda inrikesflyg på korta sträckor
• ökade subventioner till klimatvänliga bilar
• ökad skatt på företag och produkter med stora utsläpp

Det minskade stödet gäller för förslag efter förslag, med ett undantag: undersökningen visar på ökat stöd för att använda mer skattepengar till kollektivtrafiken.

Dagens Nyheter har inkluderat åtta diagram som visar resultatet i olika frågeställningar. Den läsare som läser av diagrammen kan förstås själv komma till slutsatsen att stödet för de flesta klimatåtgärderna ser ut att minska. Men Lenas hjälper inte läsarna med analysen.

NMI frågade Sverker Lenas varför han inte nämner att stödet för de flesta åtgärderna minskat. Lenas menar att det inte stämmer, att han visst gjort det genom de publicerade diagrammen. Hur stödet har förändrats mellan 2021 och 2022 redovisas mycket tydligt i grafiken, skriver han till NMI.

”Jag skriver också att ’andelen svenskar som tycker att det är en dålig idé att förbjuda försäljning av fossila drivmedel från 2040 har ökat – från 39 procent 2021 till 50 procent 2022’. Utrymmet i en nyhetsartikel är begränsat och det finns inte plats för att ta upp samtliga av de 33 frågor som underlagsrapporten innehåller.”, fortsätter Lenas.

Det stämmer att den här formuleringen finns med i en bildtext.

Det enda stället där förändringen mellan 2021 och 2022 nämns är i en bildtext.

I den långa DN-artikeln lyfter Lenas i stället fram åsikten att stödet för exempelvis åtgärder mot fossila bränslen skulle kunna öka ”om det fanns ett tydligare politiskt ledarskap”. Lenas ägnar en stor del av artikeln till att driva tesen att svagt stöd för klimatåtgärder är politikernas fel, och han ställer ansvarsutkrävande frågor till Miljö- och klimatminister Romina Pourmokhtari: Har du som klimatminister ett ansvar för att inte bara följa opinionen utan också förklara och ta fram policypaket som kan öka stödet för vissa obekväma åtgärder?, frågar Lenas.

Dagens Nyheters ledarsida verkar ingå i torsdagens agendasättande journalistik och meddelar att undersökningen visar att ”Regeringens klimatovänliga politik saknar folkligt stöd”. Nej, det visar verkligen inte denna forskningsrapport.