Svagt stöd för utfrågarnas påståenden om förnybart elsystem

Leveranssäkerhet i elsystemet är vanligt argument för att tillföra ny kärnkraft till elsystemet. Sedan regeringen tog emot Mats Dilléns utredning om finansieringsmodeller för ny kärnkraft har mediernas intresse för kraftslaget ökat. Men en aktuell medial vinkel är att ställa ny kärnkraft mot en renodlad utbyggnad  av väderberoende kraft.

Exempelvis konfronterade SVT-journalisten Anders Holmberg finansminister Elisabeth Svantesson (M) i SVT:s”30 Minuter” i torsdags (29/8), med vinkeln genom att klippa in ett inslag där Markus Wråke, vd för Energiforsk, menar att det svenska energisystemet skulle kunna klara sig utan ny kärnkraft:

”… det finns svagt stöd i forskningen för att det skulle vara omöjligt, rent fysiskt, att bygga ett system utan ny kärnkraft i Sverige…”, sa Markus Wråke.

Och i Ekots lördagsintervju med energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) igår (31/8), lyfte SR-journalisten Katarina von Arndt samma frågeställning:

”…det finns de som menar att även vind- och solkraft kommer kunna ge stabilitet om i kombination med batterier skulle kunna vara en stabiliserande faktor…”, menade von Arndt.

Den rapport som det brukar hänvisas till som belägg för denna tes är ”Ett framtida elsystem med och utan kärnkraft – vad är skillnaden”, av Filip Johnsson och Lisa Göransson, forskare i energisystem vid Chalmers tekniska högskola.

Men frågan är om det går att dra den här slutsatsen om stabilitet i elsystemet baserat på studien. Det kan man inte, menar flera experter, eftersom studien inte beaktar leveranssäkerheten, vilket är helt nödvändigt.

I Tidningen Näringslivet (TN) uppmärksammas chalmersrapportens begränsningar i artikeln ”Experter sågar scenario om 100 procent förnybart – ’En fantasi’ ”. Svenska kraftnäts strategiska driftschef Erik Ek är noga med att ”inte vill recensera politiska vägval”, men han säger till TN angående studien:

– Men jag vill påpeka att den här rapporten inte kan användas som underlag i några politiska diskussioner eller ståndpunkter vad gäller framtiden för ett kraftsystem. Inte förrän man har adderat den fullständigt centrala delen i hur man driver ett sådant. Om man ska sätta ett pris på ett kraftsystem så måste man ta hänsyn till alla delar. Det handlar om frekvensreglering, spänningsreglering, rotationsenergi, elkvalitet, rotorvinkelstabilitet, planering, prognoser och så vidare, säger han.

Den här aspekten berörs inte av utfrågarna i SVT och Sveriges Radio.

Utöver leveranssäkerhetsaspekten menar kritiker även att ett förnybart elsystem skulle bli väsentligt dyrare än ett med kärnkraft i.