Klimathotet togs om hand av politiken i slutet av 1980-talet. Det hade just de ingredienser som det politiska systemet efterfrågade. Åtgärder för att begränsa hotet kunde användas som ett verktyg för att nå många olika mål, säger den svenska miljöjournalistikens pionjär Sven Börjesson.

”Miljö- och klimatfrågorna har också en dramaturgi som passar journalistiken. Att förstärka hotbilder ligger i dess natur. Problemet uppstår när den dramaturgin används för att hamra in en världsbild. Risken är stor att journalistiken tappar sin kritiska funktion”, säger Sven Börjesson.

”Det ligger inte i politiska partiers, forskares eller miljörörelsens intresse att kritiskt granska sina egna ståndpunkter, speciellt inte frågor som är profilfrågor och som bidrar till den egna ekonomin”, säger Sven Börjesson.