UNT-reportern anser att uppgifterna håller

Vad har UNT för belägg i kritiken som riktas mot Melki? Och har journalisten säkerställt att han inte har dragits in i en konflikt där hans källor haft egna motiv?

NMI har intervjuat Niklas Skeri, journalisten bakom granskningen ”Extraknäck för miljoner”.

Vad menar du är huvudpoängen i din granskning?

–  Huvudpoängen är att det gäller en offentlig verksamhet som finansieras med offentliga medel och att det finns ett stort allmänintresse i att veta hur pengarna används. Det finns ett regelverk för bisysslor och där står tydligt att det med arbetshindrande bisyssla menas en bisyssla som medför en negativ inverkan på möjligheten att fullgöra en god arbetsprestation. Utifrån regelverket var frågan: hur har hans omfattande bisyssla kunnat vara möjlig?

Vad har du för belägg på att hans bisyssla har varit arbetshindrande?

– Vi har fackliga protokoll och där framgår att de menar att han inte är en närvarande chef, att han kommer sent till möten och att de därmed anser att han inte borde få fortsatt förtroende som sektionschef eftersom bristerna är för stora. Och vi har flera olika källor samt medarbetarundersökningarna, som 2018 hade ett väldigt dåligt resultat men som sedan blev något bättre. Det finns olika tolkningar av huruvida den senare medarbetarundersökningen är dålig eller ej där cheferna anser en sak och anställda en annan.

I UNT:s publiceringar framstår det som att ledningen tycker en sak och anonyma källor som representerar arbetslaget tycker en annan, men de källor som NMI har pratat med menar att den bilden är helt felaktig.

Personerna som vi har talat med menar att UNT beskriver Melkis ledarskap utifrån en grupps perspektiv som vill ha bort Melki som chef. Hur ser du på risken att du som journalist blivit ett verktyg i en maktkamp?

– Den risken finns i allt vi gör och det ska man alltid ha i beaktande som reporter. Sedan kan det ändå vara befogat att publicera. Vi gör vår bedömning för läsarna. Om facket i en förhandling menar att en chef inte är lämplig i en stor och viktig verksamhet så är det rätt tungt i sig. Men jag har aldrig skrivit att alla tycker likadant. Samtidigt ska sägas att man alltid kan göra allt bättre och ett steg till, men vår bedömning var att informationen var relevant och höll för publicering.

De senaste medarbetarundersökningarna ger låga resultat för Melkis sektion men det framkommer samtidigt att de inte är unikt låga. Hur kan resultaten bli källa för kritik i er granskning?

– I reglerna kring bisysslor står att bisysslan inte ska medföra en ”beaktansvärd risk för negativ inverkan att fullgöra en god arbetsprestation”. Har man då fått så låga resultat på en medarbetarundersökning, ja, då kan man fundera på om inte risken för negativ inverkan har inträffat. Och då kommer frågan hur ledningen kan bevilja en så omfattande bisyssla.

Ni påstår att Melki extraknäcker på arbetstid men cheferna säger att det inte stämmer – vad har ni för belägg för ert påstående?

– Vi har beskrivit upplägget bakom godkännandet av hans bisysslor och inte köpt ledningens beskrivning rakt av eftersom personalen inte upplever att det är som ledningen säger. Om bisysslorna inte hade utförts på arbetstid hade de inte tyckt att det var ett problem. Men nu tycker medarbetarna och facket att problemet är så stort att han inte borde vara kvar som sektionschef.

Räcker det att anonyma källor upplever att han inte har varit på plats vid rätt tidpunkter när arbetsgivarna säger att han har varit där. Varför väger dina källor tyngre?

– Självklart kommenterar jag inte mina källor, men de är ju inte anonyma för oss. Arbetsgivarna har sagt att han har tagit ledigt och att han har förtroendearbetstid. Då har vi beskrivit konstruktionen som gör det möjligt att ha ett så omfattande extraknäck.

Men om han har tagit ledigt i enlighet med reglerna, varför är det då något att kritisera på nyhetsplats?

– Han har ett väldigt omfattande extraknäck som legat på tider under dagen då personal ansett att han borde vara på plats och till och med tyckt att han inte borde få fortsätta som chef.

De i personalen ni har pratat med ja, men de representerar inte alla.

– Nej, det gör de inte.

I en publicering förklarar UNT:s ansvarige utgivare Kalle Sandhammar att valet om att publicera Melkis namn bottnar i värdet för allmänheten att få kännedom om potentiella risker för patientsäkerheten och att en sådan risk skulle kunna vara Melkis frånvaro:

Vilyam Melki är ingen känd person hos allmänheten. Men som sektionschef och biträdande verksamhetsansvarig på thoraxklinken har han ett stort ansvar för hur vården av allvarligt hjärt-, lung- och kärlsjuka bedrivs. De patienter som kommer till kliniken är i fullkomlig beroendeställning till de som arbetar där, som vårdtagare är man utlämnad till att diagnoser är riktiga och att de insatser som sätts in utförs professionellt.

Frågan är då hur detta går ihop med stor frånvaro för att bedriva helt annan kirurgisk verksamhet i egen firma. Internt på Akademiska sjukhuset finns en kraftig kritik. Den som tackat ja till att ta på sig offentliga tjänster med stort ansvar får finna sig i att bli granskad. Självklart får hen själv ge sin syn på saken.

Har ni något belägg för bristande patientsäkerhet på Melkis sektion?

– Vi har inte ställt den frågan så det kan jag inte svara på. Men jag tror att beskrivningen används för att motivera att Melki är en viktig person.

Ni har inte kunnat visa på några allvarliga fel i Melkis ansökningar om bisysslor eller kunnat belägga att rollen som sektionschef blivit eftersatt på grund av hans bisysslor. Snarare har era källor och facket haft en åsikt och ledningen en annan – hur kan man med de underlaget motivera en så omfattande publicering?

– Det är en unik situation att ha så omfattande bisysslor. Att tjäna så mycket pengar vid sidan av en chefsposition, att det överhuvudtaget är möjligt är svårt att förstå. Därtill anser facket att han inte är lämplig som chef.

Granskningen har lett till svåra konsekvenser för Melki. Ska man inte ha väldigt bra på fötterna innan man väljer att hänga ut någon på det här sättet?

– Vi bedömer inte att vi hängt ut någon. Han är en högavlönad och viktig person i en offentlig verksamhet, vilket kan motivera en hårdare granskning. Men du har helt rätt i att medierna har ett jättestort ansvar, så är det och det ansvaret diskuterar vi inför varje publicering, stor som liten, vilket vi gjort även i det här fallet och landat i att det var rätt att publicera.

Uppgifterna som vi har fått är att situationen på kliniken är kraftigt försämrad till följd av er granskning. Hur ser du på mediernas genomslagskraft och den makt och ansvar som du har som journalist?

– Det förstår jag också och även jag har från flera håll hört att situationen har förvärrats. Jag välkomnar verkligen frågor om mediernas genomslagskraft och vilket ansvar vi har. Det är relevanta frågor som måste diskuteras.

Läs NMI:s granskning av granskningen ”Extraknäck för miljoner” här.