”Min roll är inte att saluföra regeringsförslag, utan att peka på svagheter”

Mats Knutson skildrar vid inget tillfälle i det granskade materialet reformens förväntade marknadsnytta, vilket är de effekter som förespråkarna av reformen hänvisar till. I stället har reformen uteslutande skildrats utifrån ett fördelningspolitiskt perspektiv. Knutson lägger i sin rapportering stor vikt på att Socialdemokraterna, genom att acceptera reformen, går emot traditionell socialdemokratisk politik.

Vi möts i riksdagen en måndagseftermiddag.

Vad är dina tankar kring vår granskning och analys av ditt arbete?

– Jag är inte helt överens med er om frågeställningen. Min roll i det här fallet har inte varit att göra någon ekonomisk analys av värnskattens eventuella för och nackdelar. Det intressanta för mig och min publik är det politiska – att värnskatten avskaffas av en Socialdemokratisk regering som i alla år har varit för värnskatten. För att visa motsättningen så har jag varit tydlig med att Socialdemokraterna har varit emot den här reformen samtidigt som de nu genomför förslaget.

Knutson har själv beskrivit den slopade värnskatten som en av de viktigaste delarna i höstbudgeten 2019. På frågan om varför en så central del i budgeten inte skildrats på ett mer balanserat sätt, blir svaret att det sannolikt finns något inslag där han nämner att reformen väntas vara statsfinansiellt neutral. Vilken publicering det var minns han dock inte.

– Nej, jag vet inte när i tid det skulle ha varit, men jag tror att jag sagt så någon gång. Dock gör det nog ingen större skillnad på materialet i stort. Jag tror att de inslag och texter som du har fått fram stämmer ganska bra överens med vad jag har sagt och skrivit i ämnet under det senaste året.

Men hur kommer det sig då att du aldrig, vad jag kan se, har skildrat förespråkarnas argument av reformen?

– För det första, värnskatten har diskuterats sedan slutet av 90-talet. Inledningsvis var det en tydlig blockskillnad i frågan fram till 2006 och de borgerliga partierna ville avskaffa den. Sedan ändrade sig de borgerliga partierna, 2006 – 2014 ville de inte avskaffa skatten längre. Efter 2014 har några av de borgerliga partierna velat avskaffa skatten samtidigt som exempelvis KD varit emot. Så under nästan 20 år har värnskatten diskuterats om huruvida den är dålig eller bra. Men det senaste året har huvudfrågan varit att Socialdemokraterna nu genomför en reform som de själva länge har kritiserat, vilket är helt upp-och-nedvänt. Samtidigt har vi egentligen ingen som försvarar skattesänkningens genomförande.

Det stämmer ju dock inte helt. Liberalerna, Centerpartiet och Moderaterna är för reformen. Men när du genomgående belyser värnskatten utifrån ett Socialdemokratiskt eller Vänsterperspektiv, innebär inte det att publiken får en ensidig bild av värnskatten?

– Absolut, om det vore så att jag var den enda som artikulerade bedömningar i SVT. Men värnskatten är kanske den fråga som diskuterats mest när det kommer till regeringens budget där olika politiker har fått komma till tals i intervjuer och debatter. Min roll är inte att saluföra regeringsförslag, utan att peka på svagheter och tveksamheter som finns. När regeringen lägger ett förslag så är min huvuduppgift inte att hitta argument för politiken, jag som alla journalister ska söka efter svagheter och det som är politiskt brännbart. I det här fallet är inte det brännbara de argument som du för fram.

Men är verkligen det viktigaste att föra fram svagheter, är det inte även er uppgift att föra fram politiska argument så att publiken förstår varför reformen genomförs?

– Jo, men det tror jag har framgått väldigt väl. Anledningen till reformen är ju att Centerpartiet och Liberalerna har krävt det.

Samtidigt finns det inte ett enda fall där Knutson skildrar Liberalernas, eller Centerpartiets argument till varför värnskatten bör avskaffas. I sju publiceringar beskrivs dock hur förändringen gynnar höginkomsttagare, vid åtta tillfällen minskade skatteintäkter och i en publicering beskrivs att den slopade värnskatten leder till minskad jämställdhet mellan könen – alltså de fördelningspolitiska effekter som lyfts fram av reformens kritiker.

Varför har förespråkarnas argument inte framgått någonstans i din rapportering?

– Jag har inte funderat på det i de termerna, i och med att det är så kopplat till januariavtalet. Hela januariavtalet är en politisk kompromiss, där Socialdemokraterna köpt politik som man absolut inte vill ha. Men det är möjligt att det har påverkat mig när jag kommenterat det här ämnet.

Givet ditt inflytande som politisk kommentator, anser inte du att det någon gång hade kunnat vara relevant att lyfta fram förespråkarna av reformens argument?

– Det är klart att vi har en viss påverkan, men det handlar även om vilka frågor vi väljer att ta upp överhuvudtaget och vad vi väljer att fokusera på. I och med att vi har januariavtalet och den oheliga alliansen så har värnskatten varit en viktig symbolfråga.

Finns det ingen risk att en symbolfråga som används för ensidigt resulterar i en snedvriden skildring av frågan?

– Jag håller absolut med dig om den saken.

Har du varit för ensidig i frågan om värnskatten?

– Nej, det tycker jag nog inte. De har inte varit förutsättningslösa artiklar utan de har varit kopplade till olika nyhetshändelser som har varit kopplade till Januariavtalet. Och då har värnskatten varit ett uttryck för en politisk analys i samspelet med partierna. Och inte en analys av värnskattens eventuella för eller nackdelar.

Läs rapporten här

Intervjun genomfördes i februari 2020, före coronautbrottet.