Konsekvent friskolekritiskt i Thurfjells artiklar

Journalisten Karin Thurfjell på Svenska Dagbladet är en av Sveriges viktigaste skolreportrar. Hennes bevakningsområde är svensk politik, men just skolfrågor är återkommande i hennes texter. När NMI undersökte hur forskningen om friskolor och skolval beskrivs i svenska nyhetsmedier ingick nio SvD-artiklar i studien, varav fem var skrivna av Thurfjell:

• ”Finland bygger framtidsskola – och riskerar ras i Pisa”, 2018-04-01.
• ”Här är faktorerna bakom friskolors starkare resultat”, 2018-10-07.
• ”Vände problemskola – men med nya elever”, 2018-10-09.
• ”Skolministern: Ingen vill lära sig av Sveriges skola”, 2019-12-25.
• ”Begler säger upp sig från ’Elefantkyrkogården’”, 2020-11-25.

I studien konstaterades att de granskade medierna ger stort utrymme åt forskare som riktar kritik mot friskolor och/eller det fria skolvalet.

NMI har nu tittat djupare på de senaste 20 artiklarna som Karin Thurfjell har skrivit om skolan. Ämnena skiftar, men kritik mot friskolor är ett återkommande tema – och i nästan hälften av artiklarna finns en mer eller mindre uttalad tendens till ställningstagande mot vinstdrivande friskolor.

Ibland tar det sig uttryck i textens övergripande problembeskrivning. I fyra texter porträtteras det som ett problem för kommunen och/eller eleverna när friskolor öppnar i en kommun.^[1] Detta trots att studier från IFAU visar att friskolereformen har haft positiva effekter på genomsnittsresultaten i årskurs 9 och elevernas prestationer i gymnasiet och högskolan,^[2] och att Pisa-resultaten har utvecklats i något mer positiv riktning i kommuner med växande friskolesektor än i kommuner utan friskolor.^[3] En studie av Gabriel Heller Sahlgren visar att friskolor i själva verket minskar kommuners skolkostnader.^[4]

Karin Thurfjell. Foto: Svenska Dagbladet.

Ibland är det snarare ordvalet än problembeskrivningen som indikerar en tendens i artiklarna. I en av de ovannämnda artiklarna (”Friskolor får kommunala att banta – ’ond spiral’”, 30/1 2021) beskriver Thurfjell genomgående negativa konsekvenser av nya friskolor som faktum, medan en avvikande uppfattning beskrivs som en åsikt: ”Till exempel Solna, där förvaltningen ansåg att en ny IES-skola inte för med sig negativa konsekvenser ekonomiskt eller organisatoriskt för Solnas grundskolor.” [NMI:s kursivering]

Det finns gott om liknande exempel. I artikeln ”Socialdemokraterna vill förbjuda vinster i skolan” (21/9 2021) intervjuas vd:n för Friskolornas riksförbund Ulla Hamilton och utbildningsminister Anna Ekström. Hamiltons uppfattning beskrivs som att hon ”anser” att vinstförbud skulle förändra förutsättningarna för friskoleelever och ”menar” att många friskolor skulle försvinna. Utbildningsminister Anna Ekströms uppfattning beskrivs som att hon ”slog … fast” att skolkoncerner ”kan slå sönder skolverksamheten för massor av barn som går i kommunala skolor”.

Och i ett smickrande reportage om den vänsterorienterade tankesmedjan Balans (”Skämt-tanke­smedjan tog över skoldebatten”, 1/2 2021) står det att Timbros vd Benjamin Dousa och andra borgerliga ”är beredda att erkänna att friskolesystemet kan behöva slipas till” – ett tydligt ställningstagande från journalisten i vad som är rätt och fel.

I andra fall finns en tendens i vilka auktoriteter på skolområdet som intervjuas, eller vilken typ av frågor de får. I texten ”Expert: Skolor kan runda vinstförbud” (22/9 2021) intervjuas två experter: Åsa Plesner vid tankesmedjan Balans och Anne-Marie Pålsson, nationalekonom och tidigare riksdagsledamot (M). Plesner menar att förbud mot vinstutdelning inte är tillräckligt, utan man borde överväga ett totalförbud mot vinstdrivande organisationsformer att driva skolbolag. Man skulle alltså kunna tro att den andra experten har en positiv syn på vinstdrivande friskolor, men i själva verket är Pålsson också för vinstförbud, och arbetar med en utredning av hur aktiebolag kan fasas ut ur skolan. Hennes främsta bekymmer är att aktiebolagsägare ska protestera och kräva kompensation om de förbjuds att driva sina företag. Kunskapsskolans vd får ett kort pratminus i slutet av artikeln.

Det är också intressant att jämföra de frågor Thurfjell ställer till utbildningsminister Anna Ekström (”Ekström: Vi ser inte bättre resultat – snarare tvärtom”, 5/2 2021) med frågorna hon ställde till Anne-Marie Begler när Begler tog plats i Academedias styrelse. Ekström får frågor som ”Är kommuner naiva när de välkomnar friskolor?” och ”Är vinstbegränsning viktigt [sic] för att komma tillrätta med problemen du ser i skolan?”. När Thurfjell frågar om inte konkurrens borde kunna leda till att kommunen förbättrar sina skolor svarar Ekström att konkurrensen varken har lett till högre kunskapsresultat eller bättre likvärdighet, snarare tvärtom. Trots forskning som tyder på motsatsen låter Thurfjell Ekström stå oemotsagd.

Begler får mer kritiska frågor: ”Ser du inga problem alls med att ta plats i en friskolekoncern med det nätverk och den insiderkunskap du har från Skolinspektionen?” När Begler svarar att hon vill använda den kunskap hon har i samhällets tjänst, ifrågasätter Thurfjell henne: ”Hur är ett styrelseuppdrag i en friskolekoncern i samhällets tjänst?” Bakom formuleringen anas den allt annat än neutrala föreställningen att samhället betyder staten eller det offentliga – ett vanligt retoriskt knep för den som vill utmåla privata verksamheter som att de står i motsatsförhållande till samhället snarare än att ingå i det.

Vid några enstaka tillfällen uttalar sig en intervjuad positivt om vinstdrivande friskolor. I ett citat säger Kunskapsskolans vd att den som driver en skola behöver kunna få något i utbyte för tiden och risken. Friskolornas riksförbunds vd uttalar sig om riskerna med vinstförbud och ”menar” att opinionen är för friskolor i och med att svenska folket vill kunna välja skola. I två av texterna om Engelska skolans etablering försvarar en tjänsteman respektive en kommunpolitiker skolföretaget i fråga. Vid ett par tillfällen omnämns att somliga, exempelvis kommuner, är positiva till vinstdrivande friskolor, och vid ett tillfälle frågar Thurfjell utbildningsministern om inte konkurrensen borde kunna leda till att kommunen förbättrar sina skolor för att behålla eleverna. Värt att notera är att samtliga gånger en positiv syn på friskolor kommer till uttryck, är det i en text vars övergripande narrativ är negativt. Ofta emotsägs den positiva vinkeln direkt i texten. Även i ett avsnitt av podcasten ”Dagens story” där Thurfjell medverkade märks en liknande tendens: kritik mot friskolor får relativt stort utrymme, medan sådan forskning som visar på friskolornas positiva effekter inte kommer till uttryck.^[5]

Sammanfattningsvis: några av ovanstående exempel är uppseendeväckande i sig, men det verkligt intressanta är den övergripande tendensen i Karin Thurfjells bevakning av svensk skola. De texter som inte lutar åt kritik av (vinstdrivande) friskolor är neutrala. Några texter med motsatt lutning har inte förekommit i det granskade materialet.

Karin Thurfjell har fått ta del av det här materialet och NMI har bett henne kommentera, vilket hon gjort i ett mail:

Jag håller inte med om att det finns en ”mer eller mindre uttalad tendens” till något ställningstagande i mina artiklar.  Att det porträtteras som ett problem för kommunen eller eleverna att en friskola etableras är för att det är det jag kommit fram till i mitt arbete. Det är inte ett ställningstagande för eller mot något. 

Jag anser inte heller att det innebär en tendens eller ett ställningstagande att använda ”anser”, ”menar” och ”erkänner”,  särskilt inte som NMI plockat ut några enskilda fall i 20 olika artiklar och drar en slutsats utifrån det. 

Tankesmedjan Balans beskriver inte sig själv som vänsterorienterad. Det framgår tydligt att Anne-Marie Pålsson är intervjuad just för att hon gör en utredning om hur aktiebolag kan fasas ut ur friskolor.

Jag håller inte heller med om att det finns tendens eller ställningstagande i vilka frågor jag ställer till olika personer. Den övergripande bilden från forskningen är att Sveriges friskolesystem har lett till minskad likvärdighet. Jag känner inte till att forskningen visar att konkurrens leder till högre kunskapsresultat, däremot till betygsinflation.

NMI ställde en följdfråga angående Thurfjells påstående att friskolesystemet skulle ha lett till minskad likvärdighet:

”Du skriver ’Den övergripande bilden från forskningen är att Sveriges friskolesystem har lett till minskad likvärdighet.’ Vad refererar du då till? Exempel på källa kan ju vara IFAU:s bilaga till Långtidsutredningen (SOU 2019:40) men där konstateras att likvärdigheten i svensk skola inte har försämrats i någon större utsträckning de senaste decennierna. ”

Den frågan har Karin Thurfjell inte velat svara på.

Blanche Sande och Mats Olin

^[1] ”Friskolor får kommunala att banta – ’ond spiral’” (30/1 2021), ”Liberalerna oroas av riskkapitalister i skolan” (1/2 2021), ”Ekström: Vi ser inte bättre resultat – snarare tvärtom” (5/2 2021), och ”Friskola ville öppna – då stängs kommunens skola” (12/2 2021)

^[2] Böhlmark & Lindahl, IFAU, 2012: ”Har den växande friskolesektorn varit bra för elevernas utbildningsresultat på kort och lång sikt?”

^[3] Holmlund, IFAU, 2020: ”Vad kan den nationalekonomiska forskningen lära oss om framgångsfaktorer i skolan?”

^[4] Heller Sahlgren, Svenskt näringsliv, 2020: ”Friskolorna och skolkostnaderna”

^[5] https://www.svd.se/darfor-skulle-vinstforbud-inte-stoppa-marknadsskolan