Ofullständig beskrivning av forskning om friskolor och skolval

Ger nyhetsmedier en korrekt bild av forskningsläget om skolval och friskolor? Det är ämnet för en ny rapport från NMI. Den visar att friskolekritiska forskningsresultat dominerar i rapporteringen.

 

Forskning övertygar. Samtidigt är forskningsrapporter något som få tar del av. I stället formar många sin uppfattning av vad skolforskningen säger utifrån vad de läser och hör i nyhetsmedier. I praktiken styr journalister vilken forskning människor tar del av och vilken som ignoreras.

NMI:s undersökning, som utgår ifrån samtliga publiceringar i breda nyhetsmedier under 2018-2020 som refererar till forskare och forskningsrapporter om friskolor och skolval, visar att rapporteringen av forskningsläget är skev. Det rör sig om sammanlagt 47 undersökta publiceringar.

Exempelvis saknas i fyra av fem publiceringar om skolsegregation den viktigaste förklaringen som forskningen ger, nämligen boendesegregationen. I stället lyfts friskolor och/eller det fria skolvalet fram som förklaring till skolsegregation. Det är en missvisande beskrivning av forskningsläget. Inte en enda artikel i vare sig Svenska Dagbladet eller Dagens Nyheter tar upp någon annan förklaring till skolsegregationen än friskolor eller det fria skolvalet.

Ett annat exempel på hur mediebilden inte motsvarar forskningsresultaten är att flera forskare har kommit fram till att likvärdigheten i svensk skola inte har försämrats nämnvärt de senaste decennierna. Ändå är bilden i samtliga sju texter och inslag som tar upp hur skolvalet eller friskolorna har påverkar likvärdigheten eller jämlikheten i skolan, att skolvalet eller friskolorna skadar likvärdigheten.

Undersökningen har genomförts med ekonomiskt stöd från Friskolornas riksförbund.

Ta del av rapporten här

***

Foto Andreas Nilsson.

 

 

Mats Olin



Inga kommentarer



Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.