Journalister missar att ställa makthavare till svars

I tisdags presenterade Byggmarknadskommissionen sin slutrapport om fusk och kriminalitet inom byggbranschen, samt förslag på hur problemen ska stävjas för att säkerställa goda arbetsvillkor och en sund konkurrens mellan företag. Flera medier har rapporterat om kommissionens förslag men fokus har kommit att handla om detaljer snarare än de större strukturella förslagen.

Kommissionens rapport uppmärksammades bland annat av Sveriges Radio som sände inslag i både P1 morgon och Studio Ett samma dag. Både den oschyssta konkurrensen och att utländska företag är överrepresenterade bland de klandervärda verksamheterna lyftes fram, men störst fokus låg på om det är rimligt att ställa högre krav på att enskilda ska kontrollera att byggföretagen som anlitas för rot-tjänster följer gällande regelverk.

— Det är intressant att SR och flera andra medier valde att fokusera på förslaget om rottjänster, vilket är ett av de mer marginella förslagen och inte det vi lagt störst vikt och fokus på. Samtidigt är frågan mer publik eftersom det påverkar enskilda, så jag förstår medielogiken bakom. Men jag tycker det är synd att de stora förslagen om hur man ska komma till rätta med den organiserade brottsligheten gavs mindre utrymme och då blir det inte en helt korrekt återgivelse av rapportens förslag, säger Stefan Attefall.

Byggmarknadskommissionen är finansierad av byggbranschens alla delar, från fack till arbetsgivare. Av rapporten framgår att det finns ett utbrett problem i byggbranschen med oseriösa och ohederliga aktörer som fuskar med skatter och avtal, där många anställda far illa genom oskäliga löner, osäkra arbetsmiljöer och i vissa fall lever under slavliknande förhållanden. De oseriösa aktörerna som många gånger är utländskt ägda blir allt fler och skapar en dysfunktionell marknad där seriösa aktörer med högre omkostnader pressas ut. Branschen är därför angelägen om att få till ändringar som kan stoppa fusket och kommissionen har kommit med en rad förslag på åtgärder. Ett av huvudförslagen är lättnader i sekretessreglerna.

Sedan 2018 har olika myndigheter kommit med förslag till regeringen på hur lättnader i sekretesslagen skulle kunna användas mot arbetslivskriminella upplägg inom byggbranschen. Ändå dröjde det ända fram till hösten 2021 innan regeringen beslutade om att tillsätta en skarp utredning om sekretessförändringar.

I Studio Ett intervjuades bostadsministern Johan Danielsson om Byggmarknadskommissionens förslag och fick då en fråga om varför regeringen dröjt så länge med att förändra sekretessreglerna. Bostadsministern svarade att en utredning nu är tillsatt, därefter ställdes inga fler frågor om fördröjningen.

— Regeringen har varit otroligt senfärdig i den här frågan och ingen utredning har haft ett skarpt uppdrag att ändra i sekretesslagen förrän nu. Här hade journalisterna kunnat vara betydligt hårdare i att ställa ministern till svars om varför regeringen ignorerat myndigheternas konkreta förslag i så många år. När journalister inte är insatta i frågorna tappar de förmågan att ställa makthavare till svars, det är här problemet med färre specialreportrar blir synligt.

Trenden inom media där specialreportrar i stor utsträckning ersatts av allmänreportrar är en olycklig utveckling, menar Attefall.

— Samhället blir alltmer komplext och det sker samtidigt som journalistiken rör sig i motsatt riktning, det ser jag som en olycklig trend som har påverkat bevakningen negativt.

Attefall lyfter även fram exempel på bra journalistik som går på djupet. Som granskningen från SVT från i höstas om att svart arbetskraft använts vid byggnationen av Northvolts fabrik vilket lett till en myndighetsgranskning av bygget. Samtidigt anser han att det borde göras fler granskningar om branschens skuggsidor, om miserabla levnadsförhållanden och skrupelfria arbetsgivare, men inte minst fler skildringar av vad som ligger bakom utvecklingen.

— Jag tycker att journalistiken många gånger stannar vid att prata om människor som kommer i kläm, men glömmer att gå vidare och beskriva systemen som skapar dessa situationer. Det är först då man kan förstå vilka åtgärder som behövs för att komma till rätta med problemen.

Ett annat problemområde som uppmärksammas i rapporten är den svenska modellen som bygger på att parterna själva ska hålla efter så att regler följs, men att det finns stora brister i den kontrollen.

Det finns gott om samhällsviktiga ämnen inom byggsektorn som förtjänar större uppmärksamhet i medierapporteringen, anser Attefall.

— Vårt uppdrag är klart, men jag hoppas att debatten fortsätter, säger Attefall avslutningsvis.