Foto Sincerely Media från Unsplash.
Socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi meddelade på torsdagen att regeringen ska tillsätta en utredning kring regelverket för karensavdraget- och sjuklönen. Shekarabi menar att pandemin visat att arbetsmarknaden är orättvis då karensavdraget slår mot dem som inte har möjlighet att arbeta hemma. Flera fackförbund har också krävt att det ska slopas.
Nyheten har uppmärksammats brett, men i princip alla större redaktioner har använt sig av nyhetsbyrån TT:s artikel som inte problematiserar kring samhällskostnaderna för att eventuellt slopa karensavdraget.
I artikeln kan socialförsäkringsminister Aradalen Shekarabi redogöra för varför karensavdraget är orättvist utan att någon kritisk motfråga ställs om eventuellt ökande samhällskostnader om avdraget tas bort. Den enda utomstående rösten i TT:s artikel tillhör LO:s avtalssekreterare Torbjörn Johansson.
”Om man ska vara snäll är utredningen ett steg i rätt riktning. Men den borde handla om hur man ska ta bort karensavdraget, inte om”, uppger han.
Försäkringskassan har dock i flera rapporter pekat på hur de skenande sjukförsäkringskostnaderna, där hög korttidsfrånvaro ingick, under 1980- och 90 talet avsevärt minskade efter att bland annat en karensdag infördes.
”Tydligt ökade utgifter kan noteras de år då sjukförsäkringen blev förmånligare åren 1963, 1967, 1974 och 1987. Utgifterna minskade sedan i början av 1990-talet i och med sänkta ersättningsnivåer, införande av sjuklöneperiod och karensdag samt en djup lågkonjunktur”, skriver Försäkringskassan i rapporten Socialförsäkringen i siffror.
SVT låter dock Catharina Bäck, försäkringsexpert på Svenskt Näringsliv, få komma till tals i sitt inslag om utredningen.
”Slopas karensen i sjukförsäkringen kommer det innebära ökad frånvaro, ökade kostnader för företagen och färre arbetade timmar. Det är inte vad vi behöver just nu”.
Inga kommentarer