Gästinlägg i SvD: Yttrandefriheten hotas av de lättkränkta

Länk till gästinlägget finns här

”Att yttrandefriheten är en central rättighet i ett fritt samhälle är de flesta överens om. Det finns begränsningar inom yttrandefriheten, samtidigt ger den ett generöst utrymme för den enskilda att yttra sig offentligt. Yttrandefrihet kräver tolerans, men mycket tyder på att intoleransen mot meningsmotståndare ökar.

”Hur stort ansvar tycker du att sociala medieplattformar har när det gäller följande?”. Frågan ställdes i årets Förtroendebarometern och av resultatet framgår att de svarande anser att plattformarna har ett stort ansvar att censurera oönskat innehåll.

59 procent svarar att sociala medieplattformar har ett ansvar att ta bort innehåll som ”ökar motsättningar mellan olika grupper”. Nästan hälften anser att plattformarna har ett ansvar att ta bort ”åsiktsreklam från politiska partier”. Hela tre fjärdedelar menar att plattformarna bör ta bort innehåll som bidrar till att sprida falska nyheter. Genomgående för samtliga frågor är att kvinnor i större utsträckning än män anser att medieplattformarna har ett stort ansvar att plocka bort stötande innehåll.

Det är dock ingen lätt uppgift att skilja sanning från lögn. Många gånger finns en gråskala och i vissa fall är sanningen tillfällig för att senare visa sig vara fel. Vad som upplevs som stötande innehåll är därtill högst individuellt, vilket riskerar att leda till godtyckliga prövningar där åsikter utanför konsensus censureras bort.

Mot bakgrund av Förtroendebarometerns resultat är det kanske inte så förvånande att EU-parlamentet just nu behandlar ett nytt lagförslag, ”Lagen om digitala tjänster – för en säker och ansvarsfull miljö på nätet”, som bland annat föreslår ”betrodda anmälare”. Alltså ett system med statligt godkända anmälare, exempelvis myndigheter eller intresseorganisationer, som ska ges ett snabbspår till medieplattformarna för att rekommendera vilket innehåll som ska plockas bort.

Redan idag jobbar flera plattformar med att ta bort inlägg som bryter mot nationella lagar eller plattformarnas egna regler. Det nya förslaget från EU skulle innebära att även yttringar som ryms under yttrandefriheten, men som de betrodda anmälarna anser är olagliga, kan komma att censureras.

Ytterligare ett exempel som pekar i farans riktning är EU:s beslut om att avbryta sändningen från ryska statskontrollerade medier för att minska spridningen av desinformation i Europa. Men det är inte förbjudet att ljuga. Däremot medför beslutet att vi får en minskad insyn i vad den ryska befolkningen matas med för information, och därmed minskar vår möjlighet att begripa den ryska opinionen.

Det mest aktuella fallet av hur yttrandefriheten hotas är påskupploppen. De vittnar om att kritik mot islam som ryms inom yttrandefriheten inte sker utan risk för liv och hälsa. Lars Vilks rondellhund är ett annat exempel på samma fenomen, vilket resulterade i att han levde med dödshot och i beskuren frihet under en stor del av sitt liv.

I ett fritt samhälle där individer med vitt skilda åsikter har stort utrymme att säga sin mening, krävs både källkritik och höga smärttrösklar för åsikter man själv inte sympatiserar med. De gäller för såväl den religiöst som för den politiskt övertygade.”