Näringslivets medieinstitut presenterade i höstas en genomgång av hur samtliga nyhetsmedier presenterat forskningsresultat om friskolor under två år. NMI kunde bland annat konstatera att flera forskare har kommit fram till att likvärdigheten i svensk skola inte har försämrats nämnvärt de senaste decennierna, men ändå ger medierna bilden av att skolvalet och friskolorna skadar likvärdigheten.
NMI-rapporten innehåller även en översikt om forskningen om friskolor.
I hög grad gäller samma problematik i Det svenska skolexperimentet. Internationella Engelska skolan har reagerat på det som påstås i programmen:
(Det är) olyckligt att IES av SVT:s vetenskapsredaktion pekas ut som en av de aktörer i Sverige som påstås vara drivande i att sätta för höga betyg, ett påstående som dessutom upprepades i SVT:s nyhetssändningar. Vilken forskning som SVT:s reporter grundade sina påståenden på framgår inte av programmet. IES har sökt vetenskapsredaktionen för att få klarhet i detta. Att nationalekonomen Jonas Vlachos ensam får representera all forskning på området gör programmets vetenskapliga grund svag.
Forskningen om betygsinflation som Vetenskapens värld använder som central utgångspunkt är ifrågasatt. ”Stödet för att friskolor och skolvalet ökar betygsinflationen på systemnivå över tid är svagt, och om det finns en effekt är den liten”, skriver skolforskaren Gabriel Heller-Sahlgren i en forskningsöversikt.
Nyligen fälldes Vetenskapens värld och redaktören Linus Brohult för osaklighet av Granskningsnämnden för radio- och tv. Då handlade det om sakfel i serien Slagen om skogen som sändes i höstas.
Inga kommentarer