2014 undersökte Timbro Medieinstitut hur några stora medier (SVT, SR, DN och SvD) hade rapporterat om tidsbegränsade anställningar. Här följer ett utdrag av den granskningen.
Av 70 granskade artiklar och inslag beskrevs tidsbegränsade anställningar i nästan alla som något otryggt, att de blir allt vanligare och som en återvändsgränd som inte leder någonstans.
Ett av de tydligaste exemplen var när SVT valde att göra flera nyhetsinslag baserade på en LO-rapport som pekade på att visstidsanställningarna skulle ha ökat i Sverige. Under rubriken ”Rekordmånga har otrygga jobb” spred SVT bilden av att tidsbegränsade anställningar ökar i samhället och är något otryggt. Antalet visstidsanställningar hade förvisso blivit fler, eftersom antalet jobb totalt ökat, däremot hade andelen varit i princip oförändrad de senaste 15 åren.
Undersökningen visade också att den här typen av fackliga rapporter tas emot med stort intresse av medierna. Däremot var intresset för rapporter som nyanserar den negativa bilden av tidsbegränsade anställningar inte vara lika stort. Under 2013 släpptes två rapporter från Svenskt Näringsliv som båda lyfte fram att 70.000 människor i kvartalet går vidare från en visstidsanställning till en tillsvidareanställning. Något som medier ignorerade. Att visstidsanställning är en väg till ett fast jobb för många människor är en nyhetsvinkel som, med ett undantag, var helt frånvarande i rapporteringen. Detsamma gällde perspektivet att en begränsning av visstidsanställningar skulle öka arbetslösheten.
En förklaring till obalansen kan vara att förhållandena på journalisternas egen arbetsmarknad påverkar journalisternas syn på tidsbegränsade anställningar och därmed rapporteringen. 2013 startade exempelvis Journalistklubbarna inom public service-bolagen kampanjen ”#otryggajobb”, där man gick till angrepp mot vad man uppfattade som otrygga arbetsvillkor inom Sveriges Television och Sveriges Radio. I kampanjen krävde man bland annat ett stopp på ”dribblandet med anställnings- och uppdragsformer” och färre visstidsanställningar.
Utan att alls värdera Journalistförbundets fackliga position är det rimligt att anta att kampanjen också påverkat rapporteringen om visstidsanställningar i stort. Det är möjligt att det är relevant för Journalistförbundet att kritisera Sveriges Radio och Sveriges Television för hur de förhåller sig till visstidsanställningar, och tidningsföretagen för hur de använder bemanningslösningar. Men det borde inte gå ut över journalistiken, kan man tycka.
***
Visstidsanställningar, rapport: perspektivensomforsvannfinalvers – TMI feb 2015
Arbetslöshet i Sveriges Radio, 2013: arbetslöshet i Sveriges Radio 2013
Inga kommentarer