Nedlagda kärnreaktorer: Ringhals 1 och 2
I en artikel i Svenska Dagbladet uppger energiminister Khashayar Farmanbar att det var ”marknaden” som stängde kärnkraften i södra Sverige.
”Till hur stor del beror den här situationen (Att Farmanbar rekommenderar efterfrågeflexibilitet) på att vi har stängt några kärnkraftverk i Sverige?, frågar SvD:s reporter.
Khashayar Farmanbar svarar.
”Det är väldigt lätt att säga så, men jag tror inte riktigt det har bäring på verkligheten. De kärnkraftverk som då lades ner av ägarna lades ner baserat på hur marknaden såg ut då, med de kostnaderna då som fanns för att reparera, underhålla och det låga elpriset som var då. De fann ingen lönsamhet utan valde att lägga ner. Nu ser situationen och elmarknaden annorlunda ut”.
Att det skulle ha varit marknaden som resulterade i energiaktörernas beslut att stänga ned kärnkraften är något som Khashayar Farmanbar återkommit till vid flera tillfällen. Till exempel i Socialdemokraternas officiella youtubekanal.
”Man ska också komma ihåg att de här kärnkraftverken som lagts ned på senare tid. Ingen av dem har lagts ned av politiska skäl. De har lagts ned av marknadsmässiga skäl på grund av att de varit olönsamma”.
Det Kashayar Farmanbar inte nämner är att den nytillträdda socialdemokratiska regeringen efter valet 2014 slöt en uppgörelse med Miljöpartiet. Här var det uttalade målet att stänga ned kärnkraften.
”Miljöpartiet och Socialdemokraterna är överens om att kärnkraften ska ersättas med sol, vind och annan förnybar energi. Vattenfalls planer på ny kärnkraft avbryts och den gamla kärnkraften får tuffare krav”, skrev Miljöpartiet i ett pressmeddelande i samband med överenskommelsen.
Det beslutet var också något som Miljöpartiets dåvarande språkrör Åsa Romson återkom till i flera intervjuer i media.
”Vi ska säkerhetsställa att det stängs kärnkraftreaktorer under den här mandatperioden och det kommer också att bli så.”
Uppgörelsen kritiserades av Vattenfalls dåvarande vd Magnus Hall. Han menade att den satte stopp för Vattenfalls pågående planer för att bygga nya kärnkraftsreaktorer vid Ringhals. Det resulterade i hård kritik från Miljöpartiet.
”Jag utgår från att några sådana här uttalanden inte kommer göras av Magnus Hall när regeringen har satt på pränt vad Vattenfall ska göra. Det finns inget utrymme för sådana här uttalanden framöver”, sa Lise Nordin, Miljöpartiets talesperson i energipolitiska frågor.
Ett viktigt led i processen var att 2015 kraftigt höja effektskatten på kärnkraft vilket resulterade i försämrad lönsamhet.
”Vattenfall beslöt 2015 att stänga reaktorerna några år i förtid i förhållande till som planerat 50 års drift – till mitten av 2020-talet. Beslutet var affärsmässigt, elpriserna var låga och svensk kärnkraft belastades hårt av en särskild effektskatt som hotade förutsättningarna för kommersiell kärnkraftsdrift”, uppgav Torbjörn Wahlborg, produktionschef på Vattenfall i en debattartikel.
Det resulterade även i att Eon beslöt att lägga ned reaktorerna Oskarshamn 1 och 2 i förtid.
”Förutsättningarna för elmarknaden har förändrats kraftigt de senaste åren. Historiskt och varaktigt låga elpriser i kombination med effektskatten på kärnkraft medför lönsamhetsmässiga problem för framför allt små reaktorer som 02, sa Eons vd Jonas Abrahamsson.
Svenska kraftnät signalerade redan 2014 att det fanns en risk för nedläggning av kärnkraft om effektskatten höjdes:
”Svenska Kraftnät hyser oro för att ytterligare reduktioner av kärnkraftens lönsamhet kan komma att påverka ägarnas intresse av att driva produktionsanläggningarna vidare. En enkel analys grundad på Svenska kraftnäts årliga kraftbalansrapport indikerar att en stängning av Oskarshamn 1 och 2 samt Ringhals 1 och 2 markant skulle öka risken för effektbrist i södra Sverige (elområde 3 och 4). Svenska kraftnäts bedömning är att en sådan situation inte kan bemästras endast med ökad förbrukarflexibilitet och ökad vindkraftsproduktion, utan att ytterligare åtgärder måste vidtas för att säkerställa en alternativ tillförsel av kraft till området. Att få till stånd ny produktion alternativt ökad importkapacitet tar tid, sannolikt i storleksordningen 5–10 år.”
Regeringen avfärdade denna oro och införde skatten från den 1 augusti 2015.
Delar av Vattenfalls styrelse byttes också ut. Syftet var att Vattenfall skulle bli ledande i omställningen.
”Regeringen kommer att styra Vattenfall i en riktning mot att bli ledande i omställningen av energisystemet mot en högre andel förnybar energi”.
Väldigt bra artikel som speglar den verkliga händelseutvecklingen med nedläggning av kärnkraftsreaktorer.
Vidare kan man tillägga att Svenska Kraftnät är ett resultatdrivande företag som skall gå med vinst, och tar således inte på sig att utföra ”olönsamma” investeringar med nätutbyggnad som nu är nödvändig med alla nya vindsnurror som skall byggas.
Hur kommer man att lösa effektbalansen i ”systemet”😎….
Bra artikel. Svart på vitt, rena fakta.
Sossarna och Miljöpartiet har i media ljugit bort sin inkompetens under 8 år……. Och nu är det alla elkunder som får betala priset.
Se till att rösta bort denna inkompetens den 11/9.
Bra artikel som tyvärr kommer läsas av få. Folk kommer fortsätta rösta på partier som avvecklade kärnkraften och plågas av elbrist och höga priser.
Hej. Varför är de ingen som ställer våra politiker mot väggen med detta när man debatterar i tv. Här framkommer ju tydligt orsaken till dessa höga elpriser. Varför konfronterar ni inte Damberg och MP med detta utan ni låter dom blåljuga svenska folket . De är en stor förbannad skam.
Kan vara så att man inte vill berätta att Borg 2008 höjde effektskatten mer såväl i kronor som procent än vad Andersson gjorde 2015?
I båda fallen rörde det sig om en ökning på drygt 2000 kr per månad och MW. Detta innebär för ett verk med en effekt på 500 MW en miljon per månad i ökade kostnader.
Bolagen gjorde samtidigt miljardförluster p.g.a. ökade driftkostnader och låga elpriser. Dessutom väntade dyra säkerhetsmässiga uppgraderingar till passiva nödkylsystem.
Så egentligen fungerade det som det var tänkt med avregleringen på 90-talet – elen skulle produceras så billigt som möjligt. Därför hade heller ingen längre ansvar för att upprätthålla en olönsam reservkapacitet vilket vi i Sverige tidigare gjort.
Möjligen minns vi också diskussioner om att kärnkraftsägarna inte fonderade tillräckligt med medel för att ”städa upp”?
Höjningen av den termiska skatten ”kärnkraftsskatten” motsvarade ca 1 öre per kWh producerad el, och det är betydligt mindre än vad priserna på el då hade sjunkit med. Jämför man 2015 års elpris med prisnivån år 2008 så hade elpriset rasat med ungefär 25 öre per kWh, en halvering. Tittar man tre år tillbaka så hade priserna sjunkit cirka 10 öre per kWh. Höjningen på 1 öre var givetvis inte gynnsam för kärnkraftens lönsamhet, men inte i närheten av avgörande för beslutet om nedläggning.
I detta ”blaimgame” så måste också alliansen dras in, då det är fler än S/MP som höjt denna skatt. Så här ser utvecklingen av den ut sedan 2008.
* Regeringen Reinfeldt (M/KD/L/C) under finansminister Anders Borg höjde skatten med 24% (SFS 2007:1389) från om med 1 januari 2008 till 12 648 kr per megawatt och månad.
* Regeringen Löven (S/MP) under finansminister Magdalena Andersson höjde skatten med 17% (SFS 2015:471) från om med 1 augusti 2015 till 14 770 kr per megawatt och månad.
* Skatten sänktes två år senare med 90% av Regeringen Löven (S/MP) (SFS 2017:401) under finansminister Magdalena Andersson till 1 500 kr per megawatt och månad från om med 1 juli 2017.
* En blocköverskridande energiöverenskommelse nåddes den 10 juni 2016 som bland annat innebar att kärnkraftsskatten slopades från och med 1 januari 2018.(SFS 2017:402)
Särskilt om Ringhals 2.
R2 hade konstaterade korrosionsskador på bottenplåten, ett av de lager av skydd som skall förhindra utsläpp av radioaktivitet vid en olycka. Denna bottenplåt ät ingjuten i konstruktionen, bland annat under reaktorhallarna. De som påstår att R2 hade kunnat drivas vidare, gör det under förutsättning att vi skulle tummat på strålskyddssäkerheten vid våra kärnkraftverk.
Nej, nedläggningarna beror inte på en skattehöjning på 1 öre/kWh – även om det är lätt att skylla på just dom eftersom den senaste kom i ett läge när kärnkraftens lönsamhet var raderad, samtidigt som man stod inför stora kostnader för vanligt underhåll vid fortsatt drift.
Slänger väl med ett par länkar, så slipper vi tjatet om ”källa på det”
https://www.nyteknik.se/nyheter/sa-stor-blir-hojningen-av-karnkraftsskatten-6393672
https://energiforsk.se/program/karnkraft-omvarld-och-teknik/nyheter/marknadsutveckling/sverige-nybyggnation-energioverenskommelse-och-stangningar/
Miljö och sossarna kan flytta till en Ö om dom så vill
Vi behöver faktiskt el, ni tänker bara på eran lön, men vi andra? inte ett jota
kommer det säg att folk gör el bilar när vi inte ens har nog om det?
det har gått så bra utan kärnkraften, som alla skriker efter
BRA Gjort, -_-
Det enda raka är att fängsla Magdalena Andersson för att medvetet styra Sverige rakt in i en energikris. Helt ofattbart att näringslivet tiger och håller sig passiva. Sverige tillbaka till 1800 talet!
Det är inte helt sant att sossarna är skyldiga till elkrisen. Läs Johan Stråhles inlägg från 11/9 och ta in fakta innan du yttrar dig så drastiskt. Tilläggas kan att Vattenfall hade möjlighet att riva upp beslutet om nedläggning av Ringhals 1 och 2, efter Energiuppgörelsen 2016, där det beslutades att effektskatten skulle sänkas med 90% 2017 och skrotas helt 2018. Varför revs inte beslutet upp? Kunde man inte räkna ut att vi skulle hamna i detta läge idag? Vad konstigt. Lägg även märke till att Alliansen under sin tid höjde effektskatten mer än vad sossarna gjorde, för att finansiera ”skrotandet” av fastighetsskatten.